Vilka var människorna bakom dödahavsrullarna?
1947 hittades dödahavsrullarna vid Qumran i Juda öken utanför Jerusalem. Textfynden bestod av såväl tidigare kända som okända texter. Textfynden bestod bland annat av Gamla testamentets böcker, men också av ett antal esoteriska skrifter som tros komma från en grupp radikala judar som bodde i nära anslutning till grottorna där rullarna återfanns. Kamilla Skarström Hinojosa, forskare vid Umeå universitet ger oss nu inblickar i en grupp synnerligen medvetna människor som visar stor insikt i de mekanismer som formar det sociala samspelet.
Det finns flera teorier kring gruppens historiska framväxt och identitet. Inte sällan beskrivs de som en religiös ”sekt” och i linje med detta som marginaliserade med begränsad kontakt med omgivande samhälle.
– Jag har gjort en närläsning av en gruppens skrifter som på svenska översätts till Regeln för gemenskapen (1QS). Genom språkliga analyser av enskilda ords och meningars betydelse upp till den högsta semantiska språkliga nivån, här kallad diskursen, samt användningen av bibliska och andra texter har jag ”läst” fram dess omvärld. Inbäddat i språket finns de sociala och kulturella sammanhang som texten dels kritiserar och dels vill skapa, säger Kamilla Skarström Hinojosa.
Insikt i vad som kan stabilisera ett samhälle
– Ur min läsning framträder en grupp som snarare än att vara religiösa fanatiker visar stor insikt i de mekanismer i det sociala samspelet som har potential att destabilisera ett samhälle. Genom en intern hierarki och tydliga restriktioner för det sociala samspelet skapas den värld de själva vill leva i.
Denna värld, som är i vardande, står i samklang med Gud och kännetecknas av rättvisa och rättsäkerhet. Vägen till att skapa detta nya samhälle är genom varje medlems inre omvändelse som liknas vid ett frivillig offer. Genom varje individs offer av sitt ego skapas en gemenskap vars metaforiska identitet är templet. Genom att leva rättfärdigt försonar de landet och inviger en ny, messiansk era.
– Min forskning ger inblick i en grupp synnerligen medvetna människors världsbild och praktik. Den ger en relief till den unga kyrkan som i mångt och mycket formulerade sin identitet på liknande sätt som qumranförsamlingen. Den visar på exegetiska metoder (tolkningsmetoder) i användningen av bibel – och andra texter under antiken.
Dialog med René Girard
– Som ett appendix för jag denna gamla judiska text i dialog med René Girards filosofi om syndabockens funktion i ett samhälle i kris. René Girard (1923-2015) litteraturhistoriker, antroplogisk filosofi, var en slags kulturens Charles Darwin, fascinerande och kontroversiell.
I sin analys av Gamla och Nya testamentets texter såg René Girard en tankeströmning som utmanade de gängse kulturella mönstren där syndabockar offras för att samhället ska återfå sin stabilitet efter kriser. Istället tar Gamla testamentets Gud offrets parti och kräver en annan samhällsordning av människan.
– Denna samhällsordning är vad Jesus i ord och handling proklamerar i evangelierna. I min avhandling placerar jag ”Regeln för gemenskapen”, tentativt (provar) inom Girards teoretiska ramverk men också som en möjlig bro mellan Gamla och Nya testamentets uppgörelse med syndabockstänkande och våld.
Kamilla Skarström Hinojosa har även varit med och översatt Regeln för gemenskapen till svenska tillsammans med en grupp exegeter och filologer som har arbetat med översättningen i drygt 15 år. I höst räknar man med utgivning och det är första gången dödahavsrullarna i så stor omfattning översatts till svenska.
Avhandlingen: A synchronic approach to the Serek ha-Yahad (1QS): from text to social and cultural context
Kontakt: Kamilla Skarström Hinojosa, kamilla.skarstrom@svenskakyrkan.se, tel. 070-781 88 59
Disputationen äger rum fredag 20 maj kl. 13.00, Samhällsvetarhuset, Hörsal C, Umeå universitet. Opponent är Jutta Jokiranta, reader (docent), Hebrew Bible/Old Testament Exegesis, University of Helsinki
