När barn och unga mobbas på internet är det ofta deras utseende som står i fokus. Flickor får höra att de ser feta ut, pojkar att de inte är tillräckligt muskulösa. - Men flickorna tar åt sig mer och reagerar ofta med att bli nedstämda och dra sig undan, säger Sofia Berne som forskar om nätmobbning.
Sofia Berne är leg psykolog och filosofie doktor i psykologi vid Göteborgs universitet. Tillsammans med Ann Frisén, professor i psykologi har hon gjort flera studier om hur unga drabbas och varför vissa mobbar. Nyligen kom deras bok ”Nätmobbning: Handbok för skolan”.
– Det vanligaste i nätmobbning är att ge sig på personers utseende genom att kritisera bilder som den som är utsatt har lagt ut eller som någon annan har tagit av personen, säger hon.
Samtidigt menar hon att internet är en viktig arena när unga skapar sin identitet. Där formar de en föreställning om sig själva och sin kropp men elakheter kan få stor effekt.
– Det är viktigt för barn och unga vad andra tycker om deras kropp. En studie vi har gjort där 1 700 elever svarade på enkätfrågor visade att det finns ett samband mellan nätmobbning och kroppsuppfattning. De som var utsatta för nätmobbning var mer missnöjda med sin kropp än de som inte var utsatta.
Att känna skam är en vanlig reaktion för den som mobbas, oavsett om mobbningen sker på nätet eller i skolan. Men på nätet är det fula eller pinsamma bilder som gör mest ont.
– De som drabbas känner sig också väldigt maktlösa när bilder på dem sprids. De vet inte vem som började, vilka som sett bilden eller hur länge det ska hålla på. Många beskriver det som väldigt plågsamt.
Fler elaka kommentarer mot flickor
Generellt får flickorna fler elaka kommentarer än pojkarna. De tar också åt sig mer och reagerar ofta med att få dålig självkänsla. Pojkar har lättare att ignorera kommentarerna och istället tänka på hur de ska hämnas.
– I våra intervjuer beskriver eleverna att om man vill göra flickor illa så är det mest effektivt att ge sig på deras utseende.
”Om man säger att de är fula och tjocka då förlorar de självförtroendet och de börjar tycka illa om sig själva”, var till exempel ett svar som Sofia Berne och Anne Frisén fick.
Varför blir vissa mobbare?
– I våra intervjuer med elever i årskurs nio menar eleverna att den som mobbar försöker höja sin ställning i kamratgruppen. Från annan forskning vet man att en person som mobbar – oavsett om det är på nätet eller utanför – kan få högre status. Den blir inte omtyckt men kan få makt.
Sofia Berne och Ann Frisén har också ställt frågan: Om man inte ser personen man kommunicerar med, kan man då vara mer aggressiv mot den? 84 procent av 15 – åringarna och 69 procent av 12–åringarna svarade då ja.
– När man inte har ögonkontakt med den andra personenen är det lättare att göra någon illa. Och att fortsätta att göra det, var de förklaringar vi fick från eleverna själva, säger Sofia Berne.
Det är svårt att ge några säkra svar på hur vanligt förekommande nätmobbning är. Sofia Berne har gått igenom en rad undersökningar. Hon säger att siffrorna varierar från en procent till 10 procent.
– Att antalet skiljer sig åt beror på hur frågorna har ställts och hur nätmobbning definieras, säger hon.
Enligt Statens medieråd uppger fem procent av nio till 12-åringarna att de är utsatta online en eller flera gånger i veckan. Bland 13 till 16 – åringarna uppger nio procent att de är utsatta.
– Antalet utsatta har över de senaste åren inte ökat vad vi kan se i våra undersökningar. Men det som är allvarligt är att så många någon gång känt sig osäkra i digitala kanaler, säger Johnny Lindqvist projektledare för No Hate Speech Movement, en kampanj mot näthat som Statens medieråd står bakom.
Mobbas även IRL
Däremot finns ingen särskild mobbning som bara äger rum på internet. Istället är den som är utsatt i skolan även utsatt digitalt.
– Jag brukar säga att det inte handlar om mediet utan i grund och botten om sociala relationer, säger Sofia Berne.
Men när mobbningen flyttar in i mobilen, datorn och surfplattan finns ingen fristad för den som utsätts. Trakasserierna pågår dygnet runt och går inte att stänga av med mindre än att personen som mobbas lämnar internet, vilket inte är ett alternativ, menar Johnny Lindqvist.
– Det digitala livet är otroligt viktigt för barn och unga. De är uppvuxna med mobiler, trådlöst internet, SVT play, Instagram och Snapchat. Det är så de håller kontakt med familj och vänner. Det är deras största källa till underhållning och det är där de hittar information. Att stänga av är helt enkelt inte ett möjligt val.
Både Johnny Lindqvist och Sofia Berne säger att det istället handlar om att arbeta förebyggande. Kunskapen hos både föräldrar och lärare om ungas digitala liv behöver öka. Barn och unga måste kunna lita på att vuxna förstår när de berättar vad som sker på internet. Och skolorna behöver tydliga riktlinjer för vad som gäller för kränkningar på nätet.
Men även de digitala mötesplatserna som unga använder har ett ansvar, framhåller Johnny Lindqvist.
– Stora plattformar som Facebook till exempel är oerhört centralstyrda vilket gör att det kan ta lång tid att få bort bilder och inlägg. Där menar jag att det krävs en förändring. Sedan tycker jag att de plattformarna skulle kunna driva kampanjer om de här frågorna. Om Facebook gav en liten del av sitt stora reklamutrymme till aktörer som arbetar mot mobbning, kränkning och rasism i digitala kanaler skulle det göra stor nytta.
