För mångfald – men var tredje svensk vill helst ha svenska grannar
Idag är 64 procent av befolkningen positiva till mångfald, men andelen har minskat med 10 procentenheter – den största opinionsförskjutningen sedan mätningarna startade år 2005. En mer negativ inställning till mångfald märks nu bland kvinnor och de i medelåldern. Detta visar den årliga Mångfaldsbarometern från Högskolan i Gävle.
– Det finns två tänkbara faktorer som vi tror kan förklara denna förändring och det har att göra med den politiska och sociala situationen i Sverige och i Europa, säger Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi och huvudansvarig för Mångfaldsbarometern.
– Vi tror att det förändrade politiska klimatet när det gäller immigration i allmänhet och de nyanlända i synnerhet kan ha påverkat synen på mångfald. Vi ser denna utveckling på många håll i västvärlden med extremt högerpolitiska och även rasistiska trender.
En majoritet av svenskarna i mätningen tycker att nyanlända skall ha samma sociala rättigheter som personer födda i Sverige – men de positiva attityderna har minskat från 77 procent år 2014 till 55 procent i årets mätning. Attityderna bland kvinnor och akademiker, det vill säga de grupper som varit de mest positiva till mångfald i tidigare undersökningar, visar på en negativ trend.
– När det gäller den sociala aspekten tror vi att mediabilden, av farliga män från vissa regioner som kommer hit för att begå sexuella övergrepp, kan ha påverkat attityderna negativt särskilt bland kvinnor.
Vill ha svenska grannar
Knappt hälften av respondenterna i undersökningen vill skapa förutsättningar för människor att bevara sina kulturella traditioner, och även här kan en tydlig minskning skönjas jämfört med 2014. Nästan hälften av deltagarna hävdar också att alla religioner inte har samma värderingar och de särskiljer då framförallt Islam.
Majoriteten av deltagarna i studien menar att etnisk mångfald utvecklar den svenska kulturen – men var tredje person föredrar ändå att ha personer födda i Sverige som grannar. Attityderna är betydligt mer negativa om grannen kommer från Afrika eller Mellanöstern.
Hälften av de tillfrågade uppfattar stora olikheter mellan den inhemska kulturen och kulturer från Afrika och Mellanöstern. Människor från dessa länder anses vara svårintegrerade i samhället.
Erfarenheterna av att ha kollegor med utländsk bakgrund i skolan eller på jobbet är goda hos 70 procent av befolkningen. Ju högre utbildning man har desto bättre erfarenheter, enligt studien. Men de negativa attityderna har ökat något sedan 2014, bland annat bland kvinnor.
Tummen upp för att jobba med utlandsfödda
Vi får inte glömma att unga människor är underrepresenterade i undersökningen, menar Fereshteh Ahmadi.
– Om den generation som sedan tidiga förskoleåldern har haft större vana att leva sida vid sida med personer med utländsk bakgrund, varit i undersökningen i större utsträckning hade detta antagligen påverkat resultatet.
– Jag vill också betona att undersökningen visar att erfarenheterna hos dem som arbetat eller studerat tillsammans med utlandsfödda personer är allmänt goda. Attityderna har blivit sämre men inte de konkreta erfarenheterna i vardagen.
Högskolan i Gävle vill med den årliga Mångfaldsbarometern bidra till diskussionen om mångfald i det svenska samhället. Kännedomen om svenska folkets attityder är viktig eftersom de kan få en stor påverkan på det framtida samhällsklimatet.
Kontakt:
Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi, Högskolan i Gävle, 0090-543 50 82 207, 070-717 19 07
Irving Palm, docent i sociologi, Uppsala universitet, 070-328 12 11
Nader Ahmadi, professor i sociologi, Högskolan i Gävle, 070-428 39 65
