Artikel från Högskolan i Gävle

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Om man måste fokusera mer på sin uppgift så störs man mindre av bakgrundsljud. Därför kan många bli hjälpta av en svårare arbetsuppgift. Det visar Niklas Halin, forskare vid Högskolan i Gävle.

Miljöpsykologigruppen vid Högskolan i Gävle har i experiment visat att bakgrundsljud spelar en stor roll och att det inverkar på vår prestation. Det finns även forskning som visar att om man till exempel gör det svårare att se det man ska studera in, eller ökar svårighetsgraden på uppgiften, så reagerar man mindre på bakgrundsljud.

Ett svårläst teckensnitt
– Vi ville nu få ett mer tillämpat perspektiv och har därför tittat på faktorer som kanske kan skydda mot störande ljud istället, säger Niklas Halin.

Tidigare har man mest använt enklare minnesuppgifter, men nu valde forskarna att använda arbetsuppgifter som mer liknar de man arbetar med på kontor och i skolor.

– Vi sökte en typ av manipulering som vem som helst skulle kunna göra, på till exempel ett kontor, och valet blev att ändra teckensnittet till ett som är mer svårläsligt.

Effekterna av störande ljud förvann
Testpersonerna fick korrekturläsa både i tystnad och med bakgrundsprat och med text skriven antingen i Times New Roman eller i Haettenschweiler.

När de uppmanades att en hitta en viss typ av fel, där de var tvungna att läsa och förstå texten för att förstå att där fanns ett fel, så försvann effekten av ljud när texten var skriven i Haettenschweiler, men inte när den var skriven i Times New Roman. I text skriven i den mer lättlästa Times New Roman så försämrades prestationen.

Forskargruppen undersökte också hur mycket information man kommer ihåg av en text man just har läst. På samma sätt som i experimentet med korrekturläsning så kunde man bara se en effekt av bakgrundsljud när texten var skriven i det lättläsliga teckensnittet.

– Vi fann att när vi adderade de svårlästa teckensnitten så hände det något. Det verkar som att uppmärksamheten låses kring det momentet och att ens förmåga att fokusera på uppgiften då bibehålls.

En hjälp i skolan
Forskarna ser detta – att man själv ändrar teckensnitt om man måste fokusera på en text – som ett första steg mellan grundforskning och den tillämpade forskningen, som visar att det faktiskt finns faktorer som gör att man kan minska distraktion.

– Den generella slutsatsen är att när man behöver fokusera på en uppgift och befinner sig i en bullrig miljö kan det vara en fördel, i alla fall i ett kortare perspektiv, att öka svårighetsgraden på uppgiften då det gör att man måste koncentrera sig mer när man läser.

– I förlängningen skulle våra resultat kunna hjälpa personer som har koncentrationssvårigheter, i till exempel kontorslandskap eller i skolmiljö. Det behövs dock mer forskning för att se om detta är en hållbar teknik.

Viktigt på sjukhusen
En parallell är forskning från sjukhusvärlden från när man exempelvis ska knappa in doser i maskiner. Där har man tittat på vad som händer om man gör den numerära information som deltagaren skulle knappa in svårare att se med olika gråskalor, för att se om det kan ha en inverkan på benägenheten att göra fel.

– Det finns ju arbete för andra att spinna vidare på här. Vad kan man göra för typ av manipuleringar som kan hjälpa folk att bibehålla koncentrationen i kortare och längre perioder? Detta ser jag som ett första instick, säger Niklas Halin.

Niklas Halin försvarar sin avhandling ”A Shield against Distraction from Environmental Noise” i Krusenstjernasalen, Högskolan i Gävle den 26 januari.

För mer information:
Niklas Hallin, forskare i miljöpsykologi vid Högskolan i Gävle
Telefon: 070- 485 02 49
E-post: niklas.halin@hig.se

Text: Douglas Öhrbom

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera