Färre blåbär och lingon när träden blir fler och större
Fler och större träd i de svenska skogarna leder till att markvegetation som blåbärsriset minskar i utbredning, visar den senaste årsstatistiken från Riksskogstaxeringen vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.
– Fler och större träd i skogen ger en ökad konkurrens, berättar Jonas Dahlgren, analytiker vid Riksskogstaxeringen. Virkesförrådet på produktiv skogsmark fortsätter att öka och uppgår idag till drygt 3,1 miljarder kubikmeter, samtidigt som skogsmarksarealen är i stort sett oförändrad. Detta innebär att vi har fått tätare skogar, och på grund av detta ser vi att markvegetationens täckningsgrad har minskat med ca 10 procent sedan 1999. För t.ex. blåbärsris är minskningen drygt 20 procent.
Bärproduktion
Utöver information om markvegetation har den officiella statistiken om tillstånd och förändring i skogen i år även utökats med en fördjupad redovisning av skogsskador samt uppgifter om bärproduktion.
– För första gången redovisar vi i år den totala blåbärs- och lingonproduktionen som en del av den officiella statistiken, säger Per Nilsson, redovisningsansvarig vid Riksskogstaxeringen. Under år 2016 producerades det 639 miljoner kilo blåbär i våra skogar. Det motsvarar drygt 60 kg per invånare.
Förutom presentationer av den officiella statistiken i tabeller, diagram och kommentarer, finns i årets Skogsdata ett temaavsnitt som visar uppgifter om skogsmarkens kolförråd. Temaavsnittet bygger på uppgifter från Markinventeringen, som samlar in information om markförhållanden och markkemi på Riksskogstaxeringens permanenta provytor med tio års återinventeringsintervall.
Mycket kol i skogen
– Det finns stora mängder kol i svensk skogsmark, berättar Johan Stendahl, programchef för Markinventeringen och författare av årets temaavsnitt. Kunskapen om kolförrådets storlek och variation är viktig när vi ska ta fram strategier för hur man långsiktigt ska sköta skogarna ur ett klimatperspektiv.
Kolförrådet varierar inom markprofilen, med trädbeståndets utveckling och mellan olika platser och regioner. Det finns bland annat en kraftig förändring i förrådets storlek från södra till norra Sverige, med mer kol lagrad i marken i söder.
Publikationen Skogsdata 2017 är kostnadsfritt tillgänglig som pdf via Riksskogstaxeringens hemsida. Där finns även ingångar till vår statistikportal och till vårt interaktiva analysverktyg TaxWebb.
Riksskogstaxeringen är en årlig landsomfattande stickprovsinventering av skog och mark i Sverige som utförs av SLU i Umeå. De insamlade uppgifterna används bland annat till att producera officiell statistik om tillstånd och förändringar i Sveriges skogar. Riksskogstaxeringens data används även för uppföljning och utvärdering av aktuell skogs-, miljö- och energipolitik.
På Riksskogstaxeringens hemsida finns en stor mängd statistik om Sveriges skogar, www.slu.se/riksskogstaxeringen
Kontakt:
Per Nilsson, redovisningsansvarig, Riksskogstaxeringen, SLU, e-post: per.nilsson@slu.se, tel 090-786 84 72
Jonas Dahlgren, analytiker, Riksskogstaxeringen, SLU, e-post: jonas.dahlgren@slu.se, tel 090-786 82 93
Johan Stendahl, docent, Institutionen för mark och miljö, SLU, e-post: johan.stendahl@slu.se, tel 018-67 38 01
Kartor över kolförrådet i organiska horisonten, mineraljorden till 50 cm och sammanlagt. Produktiv skogsmark exkl. histosoler (torvjordar), nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddade från skogsbruk. Markinventeringen, 2003–2012. Illustration: Riksskogstaxeringen, SLU
