132 miljoner år gammal – spektakulär havsorm återupptäckt

Djuret visade sig vara en av de allra första elasmosaurierna. Fynden publiceras i Journal of Vertebrate Paleontology.

Den bisarra varelsen var en plesiosaurie, en utdöd långhalsad vattenlevande reptil som påminner om fantasibilderna av Loch Ness-monstret, och som dominerade haven under dinosauriernas tidsålder.

Lämningarna efter det åtta meter långa skelettet samlades in redan 1964 av privata fossilsamlare. De perfekt bevarade benen räddades undan tunga maskiner i ett lerbrott i Sarstedt nära Hannover. Trots att det gått närapå ett halvt århundrade sedan det upptäcktes var det först nyligen som en grupp internationella forskare bjöds in av Landesmuseum Hannover för att studera det fossila skelettet.

– Det var än ära att bli tillfrågad att undersöka det mystiska plesiosaurieskelettet i Sarsted. Det har varit en av museets dolda skatter. Och än viktigare, det har visat sig vara nytt för vetenskapen, säger Sven Sachs från Naturkunde-Museum Bielefeld.

Den nya plesiosaurien döptes till Lagenanectes richterae, som bokstavligen betyder ”Lagenasimmare” efter det medeltida tyska namnet för floden Leine nära Sarstedt. Släktet namngavs efter Annette Richter, intendent för naturvetenskaper vid Landesmuseum Hannover, som bistod i dokumentationen av fossilet.

Lagenanectes skelett omfattar större delen av skallen, vilken hade ett nätverk av långa huggtandsliknande tänder, tillsammans med ryggrad, revben och ben från de fyra fenliknande benen.

– Käken hade några särskilt ovanliga drag. Den breda hakan utvidgade sig till en massiv utskjutande kam och de nedre tänderna stack ut åt sidorna. Dessa användes förmodligen för att fånga in småfisk och bläckfisk som sedan svaldes hela, säger dr Jahn Hornung, paleontolog baserad i Hamburg och medförfattare till den vetenskapliga artikeln.

Interna kanaler i den övre käken kan ha innehållit nerver kopplade till tryckreceptorer eller elektroreceptorer på utsidan av nosen som hjälpte Lagenanectes att lokalisera sitt byte.

Benen visade också tecken på en kronisk bakteriell infektion vilket tyder på att djuret led av en lång tids sjukdom som kanske till slut tog dess liv.

– Det viktigaste med denna nya plesiosaurie är att den är bland de äldsta i sitt slag. Det är en av de tidigaste elasmosaurierna, en extremt framgångsrik grupp plesiosaurier som fanns spridda över hela världen. De verkar ha haft sina evolutionära rötter i haven som en gång täckte västra Europa, säger studiens seniora författare dr Benjamin Kear vid Evolutionsmuseet, Uppsala universitet.

Elasmosaurier hade spektakulärt långa halsar – de längsta av alla ryggradsdjur. De kunde bestå av upp till 75 individuella kotor. Man hittade inte alla Lagenanectes halskotor men uppskattningsvis borde det ha funnits mellan 40 och 50 stycken.

Elasmosaurier frodades under kritaperioden men utrotades tillsammans med dinosaurierna för 66 miljoner år sedan. Lagenanectes levde i det grunda hav som täckte norra Tyskland för 132 miljoner år sedan. Det betyder att den levde redan 70 miljoner år innan elasmosaurierna.

Lagenanectes skalle kommer att ställas ut som ett av huvudobjekten i utställningen ”Water Worlds” på Landesmuseum Hannover.

Artikel: Sachs, S., Hornung, J. J. & Kear, B. P. 2017. A new basal elasmosaurid (Sauropterygia: Plesiosauria) from the Lower Cretaceous of Germany. Journal of Vertebrate Paleontology e1301945.

Kontakt:
Benjamin Kear, Evolutionsmusseet, Uppsala universitet
Tel: 018-471 2792, 070-818 87 82 E-post: benjamin.kear@em.uu.se”>benjamin.kear@em.uu.se
Sven Sachs, Naturkundemuseum Bielefeld. Tel +49 2263 / 7100437 E-post: Sachs.Pal@gmail.com”>Sachs.Pal@gmail.com
Jahn Hornung E-post: jahn.hornung@yahoo.de