Natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Smartare minne i framtidens datorer inom EU
Forskare vid Chalmers och Göteborgs universitet har utvecklat komponenter som optimerar minnet i en dators mikroprocessor. Det här är viktigt för utvecklingen av framtidens datorer, där EU siktar på att bli självförsörjande.
-
Nanopartiklar kan skada coronaviruset
Forskare har upptäckt ett nytt sätt att mota coronaviruset. En ny studie visar att en viss typ av nanopartiklar kan skada virusets yttre hölje. Tekniken kan bana väg för effektivare desinfektion av ytor, luft och vatten.
-
Genetisk variation minskar bland världens arter
Den genetiska mångfalden hos olika arter minskar globalt, visar en stor internationell studie. Det här påverkar möjligheten för djur och växter att hantera förändringar i deras livsmiljöer. Men allt är inte nattsvart. Effektiva åtgärder kan hejda utvecklingen.
-
Ädelgas fixar mer plats på minneskortet
Framtidens elektronik skulle kunna bli ännu mindre om fler minnesceller får plats på mindre yta. Ett sätt att uppnå det är att tillsätta ädelgasen xenon vid tillverkningen av digitala minnen, visar forskning vid Linköpings universitet.
-
Elektroder av plast kopplades till celler
Forskare vid Linköpings universitet har för första gången lyckats koppla organisk elektronik till enskilda cellmembran. Målet på sikt är att kunna behandla neurologiska sjukdomar med hög precision.
-
Spindelns håriga ben nosar upp sexpartner
Manliga spindlar tar benen till hjälp för att känna lukter och upptäcka sexferomoner från honspindlar. Det visar en studie från bland annat Lunds universitet.
-
Appar öppnar blicken för naturen
Vad är det för en växt, fågel, svamp eller insekt? Numera finns över 250 appar som kan ge snabba svar om arter i naturen. Nu har forskare vid SLU undersökt apparna och hur de används.
-
Extrema vindar upptäckta på exoplanet
Det blåser rejält på exoplaneten WASP-127b, som även omges av vattenånga. Vindstyrkan kan nå hastigheter på 33 000 kilometer i timmen. Det visar en internationell studie med forskare vid Uppsala universitet. De har bland annat utvecklat ett instrument för att kunna undersöka klimat på...
-
Rovströmmingen – en unik och matglad fisk
I Östersjöns kustområden fångas ibland ovanligt stora strömmingar, något som väckt frågor. Forskning vid Uppsala universitet och SLU kan nu visa att de storväxta fiskarna är en genetiskt unik grupp. De växer snabbt eftersom mycket småfisk som spigg hamnar i deras magar.
-
Vildsvinens bökande ger skogens växter en ny chans
Vildsvin ställer till problem när de vänder upp och ner på åkermarker. De kan däremot göra mycket nytta i brukade skogar. Där bidrar vildsvinens bökande till att fler växter kan slå rot, visar en avhandling vid SLU.
-
Kraftig kyla avgjorde inte dinosauriernas öde
Svavel i atmosfären, som orsakar kallare klimat, spelade troligen mindre roll för dinosauriernas utdöende än man tidigare trott. Snarare ligger mörker bakom att många arter utrotades efter det katastrofala asteroidnedslaget. Det menar forskare vid Luleå tekniska universitet.
-
Mystiska stenar vittnar om Sveriges äldsta krater
Forskare vid Lunds universitet studerar nu fyra märkliga stenar som hittats i en grusgrop nära byn Kitkiöjärvi i Pajala kommun. Stenarna kan kopplas till ett hittills okänt meteoritnedslag för 659 miljoner år sedan. Nu återstår jakten på nedslagskratern som lurar någonstans i närheten...
-
Smartare fabriker kan förbättra arbetsmiljön
När en fabrik ska designas kan olika mål hamna i konflikt med varandra. Forskning vid Högskolan i Skövde har tittat på hur förbättrade digitala verktyg och simuleringar kan hjälpa företag att skapa fabriker som både är effektiva och har en bra arbetsmiljö för medarbetarna.
-
Många gäss lever med hagel i kroppen
Ungefär var femte grågås i Sverige har träffats av hagel under jakt, men inte dött av skadorna. Det visar en studie från Sveriges lantbruksuniversitet och Kristianstad högskola.
-
Rekordkallt kylskåp kan ge bättre kvantdatorer
För att hyperkänsliga kvantdatorer ska kunna göra pålitliga beräkningar krävs en temperatur nära den absoluta nollpunkten. Nu har forskare vid Chalmers lyckats bygga ett minimalt kvantkylskåp som ryms på ett litet chip. Med hjälp av det kan datorernas byggstenar, kvantbitarna, kylas ner...
-
Rester av värdefulla metaller kan räddas av bakterier
Mycket gruvavfall lämnas i miljöfarliga högar efter att magnesium och andra metaller har utvunnits. Men i resterna finns råvaror som kan tas till vara med hjälp av syra från bakterier, enligt forskning vid Linnéuniversitetet.