Forskning.se - Den nationella forskningsportalen
2011-08-29 Blogg från forskning.se

Anonymitet

2011-08-29
Elza Dunkels blogg om mobbning
Ofta när vi pratar om nätets baksidor, mobbning inte minst, dyker idén om anonymitet upp. I början av internets genombrott var det vanligt att man var helt anonym på nätet. Idag är de flesta av oss förmodligen aldrig anonyma på nätet. Ändå lever tanken med anonymitet kvar på många håll.
Ofta när vi pratar om nätets baksidor, mobbning inte minst, dyker idén om anonymitet upp. Bland många andra tar forskarna Kiriakidis & Kavouralänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönsterupp just anonymitet som en av de egenskaper som utmärker nätmobbning. Idén har delvis goda grunder då det i början av internets genombrott var vanligt att man var helt anonym på nätet. Det var mer eller mindre standard att man skaffade sig ett särskilt namn för att logga in på nätet, ett smeknamn helt enkelt. Även vuxna människor som normalt inte kallar sig annat än sitt givna namn hittade på fantasifulla inloggningsnamn.

Idag känner vi inte riktigt igen denna miljö när vi ser oss omkring på mötesplatser på nätet. Folk heter för det mesta det de heter. De flesta av oss är förmodligen aldrig anonyma på nätet. Ändå lever tanken med anonymitet kvar på många håll. Forskarna Zhao, Grasmuck och Martinlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster föreslår att vi ska kalla det för nonymitet när vi inte kan se den andra personen men vet vem det är. Och det är ju bra att få ett namn på den situationen eftersom forskning visar att de flesta kontakter vi har över nätet är med personer vi redan känner. Så det kanske inte är anonymiteten som är problemet.

Det är dessutom så att anonym mobbning inte är särskilt vanlig. Det vanligaste är att det finns en relation mellan offer och förövare, att man går i samma skola, t ex. Det finns inget som tyder på att detta förhållande har förändrats i och med nätets intåg.  Alltså har vi goda skäl att problematisera tanken om anonymitet på nätet.

En av de saker som däremot skiljer nätkommunikation från samtal i rummet är att vi blir mindre hämmade när vi sitter framför en skärm. Det finns en mängd förklaringar till detta. En av delförklaringarna är att vi inte får samma återkoppling från dem vi pratar med. I rummet har vi förfinat tekniken att läsa andras reaktioner och anpassar oss, ofta omedvetet, efter omgivningen. På nätet kommer reaktionen på det vi säger lite senare: sekunder, dagar eller veckor senare. Det gör att vi kan fortsätta relativt ostört på den inslagna vägen och resultatet kan uppfattas som brist på hämningar. Jag kanske berättar för någon hur mycket jag tycker om henne utan att hinna märka att hon inte alls uppskattar denna kärleksförklaring förrän det är för sent. Eller så tar jag i rejält med min utskällning eftersom jag inte hinner se att den andra blir ledsen.

De här små skillnaderna ingår i den tillvänjning vi håller på med för fullt; vi lär oss hur dessa relativt sett nya kommunikationskanaler används på bästa sätt. Vi lär oss i olika takt hur man hanterar nonymitet, anonymitet, den fördröjda reaktionen och vår fäbless för att dela med oss av vårt innersta. Långsamt blir vi bättre på att utnyttja det tekniken erbjuder oss.

Kommentarer
Lämna en kommentar






Arkiv

Nyheter

    1. Full kontroll på plasttransistorn
      16 majLinköpings universitet
    2. Förbättrade metoder för att spåra kemiska stridsmedel
      16 majUmeå universitet
    3. Modell ska hjälpa till att utveckla ny teknik för säkrare transportsystem
      16 majVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
    4. Nya tolkningar av gammal persisk religion
      16 majSödertörns högskola
    5. Kosttillskott tidigt under graviditeten sänker spädbarnsdödligheten
      16 majUppsala universitet
    1. Vartannat sjöbefäl somnar vid rodret
      16 majChalmers tekniska högskola
    2. ”Långbänk i Bryssel skapar forskarflykt från EU”
      16 majSLU
    3. Att vara rik på erfarenheter ökar tilliten
      16 majStockholms universitet
    4. Klart vilka projekt som inleder storsatsningen på väg- och järnvägsforskning
      16 majVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
    5. Bättre smärtlindring efter knäprotesoperation
      16 majÖrebro universitet
    1. Umeåforskare karterar fiskar som hotas av dammar
      16 majUmeå universitet
    2. Ett extra år i skolan förlängde livet
      16 majStockholms universitet
    3. Aktiv livsstil hos äldre håller deras hjärnor igång
      15 majUppsala universitet
    4. Vårdares makt och patienters vanmakt
      15 majUmeå universitet
    5. Forskare: Svenskarna måste lära sig att borsta tänderna
      15 majGöteborgs universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.