Forskning.se - Den nationella forskningsportalen
2011-09-19 Blogg från forskning.se

Näthat

2011-09-19
Elza Dunkels blogg om mobbning
Under några år har en företeelse som kommit att kallas för näthat diskuterats i medier och vid fikabord. Det kanske är så att internet mest av allt har fått upp något till ytan, något vi inte vill veta att det finns. Det är faktiskt något vi inte har diskuterat särskilt mycket.
Under några år har en företeelse som kommit att kallas för näthat diskuterats i medier och vid fikabord. Det handlar om olika uttryck för hat på nätet; mobbning, förföljelse, förtal, ryktesspridning. Framförallt har debatten kommit att handla elaka kommentarer i bloggar och tidningarnas kommentarsfält.

Debatter av det här slaget brukar mattas av med tiden, om vi ser på tidigare känslomässiga reaktioner på nya medier. Videovåldsdebatten och oron för att unga lyssnar på hårdrock är bra exempel på diskussioner som är stendöda idag men som framstod som ytterst relevanta en gång i tiden. Debatten om näthatet har dock levt kvar länge och till och med fått ett uppsving den senaste tiden. Exempelvis har Publicistklubben i Stockholm arrangerat ett panelsamtal om näthatet och ett flertal tidningar har helt nyligen valt att stänga sina kommentarsfält.

Vad betyder det här då? Står vi inför en förändring av människlig interaktion? Har vi utvecklats till en elakare och mindre empatisk art? Nej, naturligtvis inte. Det finns inga tecken i övrigt på att det går utför för mänskligheten, tvärtom. Vi lever fortfarande i civilisationer; samhällen som kännetecknas av framåtskridande vad det gäller kunskap, förståelse för andra, etc. Ser vi på den historiska utvecklingen har vi alltså inget att frukta. Däremot är det vanligt att varje generation misstänker nästa för att skjuta rådande värderingar i sank och debatten om näthat kan vara ett uttryck för en sådan känsla.

När stämningen piskas upp och oron sprider sig kan det vara bra att titta tillbaka och jämföra dagens aktiviteter med hur det såg ut förr i tiden. Vi måste komma ihåg att hat inte uppstod i och med internet. Och att vi inte ens vet säkert att hatet förstärks i och med internet. Det finns tecken som tyder på att vi vågar uttrycka mer på nätet, både hat och kärlek, och det finns anledning att misstänka att samtal över nätet tenderar att bli mer extrema än i rummet. Trots det är det viktigt att komma ihåg vilka uttryck för hat som fanns tidigare.

Ett exempel är hatet mot Olof Palme. Så här i efterhand framstår det som obegripligt att vuxna människor öppet kunde skylta med ett så pass oborstat hat mot en högt uppsatt politiker. Men så var det.

Ytterligare ett exempel som de flesta säkert helst vill glömma är det hat som musikern Ted Gärdestad utsattes för. Av hänsyn till hans minne tänker jag inte gå in på detaljer men det handlade om ett oresonligt hat och ett skamlöst smutskastande av en populär artist. Det hjälper ju inte att hans rykte har återupprättats efter hans död och att de flesta av oss i efterhand har insett att han var sårbar. Medan han levde saknades empati både i medier och vid fikabord.

Kanske är det här vi ska leta efter förklaringarna till näthatet. Det kanske är så att internet mest av allt har fått upp något till ytan, något vi inte vill veta att det finns. Om folk idag skriver fula saker i kommantarsfälten kanske de tidigare satt hemma i tv-soffan och vräkte ur sig liknande otidigheter. Det är faktiskt något vi inte har diskuterat särskilt mycket.

Kommentarer
Lämna en kommentar






Arkiv

Nyheter

    1. Full kontroll på plasttransistorn
      16 majLinköpings universitet
    2. Förbättrade metoder för att spåra kemiska stridsmedel
      16 majUmeå universitet
    3. Modell ska hjälpa till att utveckla ny teknik för säkrare transportsystem
      16 majVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
    4. Nya tolkningar av gammal persisk religion
      16 majSödertörns högskola
    5. Kosttillskott tidigt under graviditeten sänker spädbarnsdödligheten
      16 majUppsala universitet
    1. Vartannat sjöbefäl somnar vid rodret
      16 majChalmers tekniska högskola
    2. ”Långbänk i Bryssel skapar forskarflykt från EU”
      16 majSLU
    3. Att vara rik på erfarenheter ökar tilliten
      16 majStockholms universitet
    4. Klart vilka projekt som inleder storsatsningen på väg- och järnvägsforskning
      16 majVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
    5. Bättre smärtlindring efter knäprotesoperation
      16 majÖrebro universitet
    1. Umeåforskare karterar fiskar som hotas av dammar
      16 majUmeå universitet
    2. Ett extra år i skolan förlängde livet
      16 majStockholms universitet
    3. Aktiv livsstil hos äldre håller deras hjärnor igång
      15 majUppsala universitet
    4. Vårdares makt och patienters vanmakt
      15 majUmeå universitet
    5. Forskare: Svenskarna måste lära sig att borsta tänderna
      15 majGöteborgs universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.