Forskning.se - Den nationella forskningsportalen
2011-09-09 Blogg från forskning.se

Sociala mönster

2011-09-09
Elza Dunkels blogg om mobbning
De senaste åren har det dykt upp forskning som försöker sätta nätmobbning i ett socialt eller samhälleligt sammanhang. Det blir då tydligt att mobbning över nätet inte är ett särskilt, alldeles nytt fenomen utan en del av existerande strukturer.
De senaste åren har det dykt upp forskning som försöker sätta nätmobbning i ett socialt eller samhälleligt sammanhang. Det blir då tydligt att mobbning över nätet inte är ett särskilt, alldeles nytt fenomen utan en del av existerande strukturer. Bland dessa forskare finns juristerna Kift, Campbell och Butler som påpekar att nätmobbning är ett komplext socialt problem som har med relationer att göra, precis som alla typer av mobbning.

Här i Sverige har mobbningsforskarna Marie Wrethander och Gun-Marie Frånberg precis kommit ut med en bok där de bland annat hävdar att det finns sociala mönster, t ex i skolan, som möjliggör mobbning. Det är resonemang som går stick i stäv med äldre mobbningsforskning där man istället lyfte fram egenskaper hos offer och förövare. Många minns kanske att man satte etiketter på barn och grupper av barn och att man tyckte om jämförelser med djur och natur. Termer som hackkyckling kommer från just denna tradition. Faktum är att letandet efter strukturella problem är relativt kontroversiellt och något som inte accepteras av alla mobbningsforskare. Trots kritiken kanske alla är överens om att vi måste söka andra förklaringsmodeller än de som har funnits sedan man började definiera mobbning. Eftersom de ju uppenbarligen inte fungerar så bra.

Cassidy, Jackson och Brown är kanadensiska pedagoger respektive kriminologer som har studerat nätmobbning i många år. De menar bland annat att de flesta mobbningsincidenter som sker över nätet har sin upprinnelse i något som hände på skolan. I en enkätundersökning från 2009 sa 79 % av eleverna att skolkulturen (min översättning av School Culture) kan ha bidragit till nätmobbning. Det här sättet att se sociala mönster tror jag är en framkomlig väg när det gäller all mobbning, på och utanför nätet. Dessutom kan nätet ge oss tillgång till information om dessa mönster på ett sätt som inte är möjligt i rummet. Forskning har visat att de vuxna i skolan har svårt att få syn på mobbning och i många fall krävs det att offret själv anmäler händelsen. Nu kan vi istället hitta sätt att utnyttja det faktum att en mobbningsincident på nätet ofta innebär sin egen dokumentation.

Länkar och referenser:
Kift, Sally M., Campbell, Marilyn A., & Butler, Desmond A. (2010) Cyberbullying in social networking sites and blogs: legal issues for young people and schools.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster Journal of Law, Information and Science, 20(2), pp. 60-97.

Frånberg, Gun-Marie och Wrethander, Marie (2011) Mobbning: en social konstruktion?länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster Lund, Studentlitteratur.

Cassidy, Wanda, Jackson, Margaret and Brown, Karen N. (2009) Sticks and Stones Can Break My Bones, But How Can Pixels Hurt Me?länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster Students' Experiences with Cyber-Bullying School Psychology International, 30(4).

Kommentarer
Lämna en kommentar






Arkiv

Nyheter

    1. Full kontroll på plasttransistorn
      16 majLinköpings universitet
    2. Förbättrade metoder för att spåra kemiska stridsmedel
      16 majUmeå universitet
    3. Modell ska hjälpa till att utveckla ny teknik för säkrare transportsystem
      16 majVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
    4. Nya tolkningar av gammal persisk religion
      16 majSödertörns högskola
    5. Kosttillskott tidigt under graviditeten sänker spädbarnsdödligheten
      16 majUppsala universitet
    1. Vartannat sjöbefäl somnar vid rodret
      16 majChalmers tekniska högskola
    2. ”Långbänk i Bryssel skapar forskarflykt från EU”
      16 majSLU
    3. Att vara rik på erfarenheter ökar tilliten
      16 majStockholms universitet
    4. Klart vilka projekt som inleder storsatsningen på väg- och järnvägsforskning
      16 majVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
    5. Bättre smärtlindring efter knäprotesoperation
      16 majÖrebro universitet
    1. Umeåforskare karterar fiskar som hotas av dammar
      16 majUmeå universitet
    2. Ett extra år i skolan förlängde livet
      16 majStockholms universitet
    3. Aktiv livsstil hos äldre håller deras hjärnor igång
      15 majUppsala universitet
    4. Vårdares makt och patienters vanmakt
      15 majUmeå universitet
    5. Forskare: Svenskarna måste lära sig att borsta tänderna
      15 majGöteborgs universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.