Alkoholkonsumtionen i Sverige har minskat

Sett i ett lite längre tidsperspektiv ligger alkoholkonsumtionen i Sverige fortfarande på en relativt hög nivå, trots den aktuella nedgången menar Mats Ramstedt.

- Den uppgång som skedde från mitten av 1990-talet och fram till 2004 var exceptionellt kraftig och konsumtionen under 2008 är fortfarande närmare 20 procent högre än vid mitten av 1990-talet. (gjort om till citat)

Nedan följer några huvudresultat från årsrapporten som finns tillgänglig på www.sorad.su.se.

• En vuxen svensk drack under år 2008 i genomsnitt cirka 5 liter sprit, 30 liter vin, 55 liter starköl, 17 liter folköl och knappt 3 liter cider/blandrycker vilket motsvarar totalt 9,4 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre. Motsvarande nivå år 2004 var 10,5 liter.

• Högst alkoholkonsumtion noterades i Stockholms- och Västra Götalands län, där konsumtionen uppgick till 10,2 liter per invånare 15 år och äldre. Lägsta konsumtionen finns i Norrland med 8,1 liter medan övriga regioner ligger mellan 8,6 och 9,6 liter. Konsumtionen i Skåne ligger inte längre över riksgenomsnittet vilket var fallet 2001-2005.

• Systembolagets försäljning stod år 2008 för 56 procent av totalkonsumtionen medan resandeinförsel och smuggling stod för 18 respektive 6 procent. Resterande alkohol konsumerades på restauranger (11%), handlades i livsmedelsbutiker som folköl (7%) eller var hemtillverkad alkohol (2%). Av den hemtillverkade alkoholen står hembränt för hälften vilken ger 1 procent av totalkonsumtionen. Alkoholinköp via Internet stod för mindre än 0,5 procent.

• Systembolagets marknadsandelar för olika drycker uppgick till 80 procent för vin, 54 procent för öl och 46 procent för sprit. Tar man hänsyn till restaurangkonsumtionen dvs. beräknar den totala registrerade konsumtionens andel, så ökar andelen främst för öl, till 76 procent, medan motsvarande siffror för vin och sprit var 83 och 53 procent.

• Resandeinförsel och smuggling är fortfarande vanligast i södra Sverige och utgör ca 40 procent av konsumtionen i Skåne, Blekinge, Kronoberg och Halland. Lägst nivå på införsel och smuggling har Norrland där dessa delmängder uppgår till 0,8 liter per invånare och därmed står för 10 procent av totalkonsumtionen. Totalt sett står införsel och smuggling för 24 procent av svenskarnas alkoholkonsumtion.

• Senare års nedgång i resandeinförsel beror inte på ett minskat utlandsresande, utan på att andelen resenärer som tar med alkohol har minskat. Mellan 2004 och 2008 minskade t.ex. andelen av svenska utlandsresenärer som tog med sig alkohol från 63 till 53 procent. Denna nedgång gällde främst resor med flyg och bil.

• Nedgången i smuggling beror främst på att färre svenskar köper smugglad alkohol och inte på att man köper mindre mängder. År 2008 uppgav 2,6 procent av befolkningen i åldern 16-80 år att de köpt smugglad alkohol under de senaste 30 dagarna vilket är en minskning jämfört med toppåret 2005 då siffran var 4,7 procent. Det är vanligare att man köper smuggelalkohol i södra Sverige men de regionala skillnaderna har minskat och är betydligt mindre 2008 jämfört med 2002.

• Statistik baserad på enbart självrapporterade alkoholvanor (telefonintervjuer med 18 000 slumpmässigt utvalda svenskar per år) tyder på minskad genomsnittskonsumtion bland män och speciellt yngre män (<50 år) sedan 2004 men inte för kvinnor. En liknande utveckling noterades för riskkonsumtion (hög genomsnittskonsumtion) medan intensivkonsumtion (berusningsdrickande) och negativa konsekvenser relaterade till hög alkoholkonsumtion, däremot minskade bland både män och kvinnor. Detta mönster var speciellt tydligt i yngre åldersgrupper medan konsumtionen inte minskade bland äldre.

• Under perioden 2002 till 2008 har stödet för en restriktiv alkoholpolitik ökat i befolkningen, en förändring som omfattade både kvinnor och män i olika åldersgrupper. Stödet för att börja sälja vin i livsmedelshandeln minskade t.ex. från 56 till 39 procent bland kvinnor och från 69 till 50 procent bland män. En klar majoritet stödjer även 20-årsgränsen för att få handla alkohol på Systembolaget och att föräldrar inte bör bjuda ungdomar under 18 år på alkohol.

SoRADs kartläggning inleddes i juni år 2000 och är baserad på både försäljningsstatistik (registrerad alkoholkonsumtion) och självrapporterade uppgifter om resandeinförsel, smuggling och hemtillverkning (oregistrerad alkoholkonsumtion). De självrapporterade uppgifterna bygger på telefonintervjuer (genomförda av Synovate) med 1500 slumpmässigt utvalda svenskar varje månad dvs. totalt 18 000 personer per år. I denna intervjuundersökning ställs även frågor om alkoholvanor som möjliggör att man får en bild av hur konsumtion och dryckesmönster utvecklas i olika grupper av befolkningen. En beskrivning av undersökningens metodologiska överväganden samt av det underliggande frågeformuläret i intervjuundersökningen finns i årsrapporten.