Känslomässiga faktorer påverkar rehabilitering efter hjärnskada

- För att möta dem med kvarstående besvär krävs rehabiliteringsprogram som sträcker sig över betydligt längre tid än vad som sker idag och det behövs ofta ett team av flera yrkeskategorier eftersom personernas svårigheter kan vara mycket komplexa, säger Lars Jacobsson, neuropsykolog och forskare. På grund av de stora individuella skillnaderna i hur den skadades livssituation påverkas är det viktigt att utveckla mått som gör att man, i ett tidigt skede efter skadan, kan identifiera de som kan behöva re-habilitering under lång tid.

Lars Jacobsson, kliniskt verksam vid Kalix sjukhus, fann att trots att många uppnår en god allmän förbättring beskriver de en nedsatt hälsa och livstillfredsställelse. Det gäller särskilt dem som inte kunnat återgå till arbete eller är ensamstående. De som värderade att skadans inverkan på livet varit relativt stor hade också lägre tillfredsställelse med livet i stort.

- Studierna bekräftar intrycken från mitt arbete som neuropsykolog. Kvarstående besvär gäller främst känslomässiga faktorer och att klara kraven i sociala relationer snarare än kroppsliga problem.

Varje år vårdas ca 15 000 personer i Sverige med en THS. Av dessa är ca 80% så kallade hjärnskakningar. Bättre vård och rehabilitering har lett till att fler överlever vilket medfört ett ökat behov av rehabilitering. THS orsakade av trafikolyckor är en av den vanligaste orsaken till livslångt funktionshinder hos unga vuxna i hela världen. Hos äldre är THS oftast orsakade av fallolyckor.