Kulturella skillnader påverkar ungdomars beskrivningar av sig själva

• att göra en jämförelse av självuppfattningen mellan japanska och svenska ungdomar

• att studera föräldrarnas uppfostrans påverkan på ungdomarnas självuppfattning och mentala hälsoproblem bland japanska ungdomar

• att undersöka hur anknytning (till vänner) och självuppfattning bidrar till de mentala hälsoproblem som beskrivs av japanska ungdomar

• att göra en jämförelse av mentala hälsoproblem och självrapporterad duglighet och förmåga bland ungdomar i Grekland, Japan, Ryssland och Sverige. Ett instrument som ofta används internationellt för självrapportering och självskattning, syndromskalor, användes för att göra detta.

Delstudie 1 visar att japanska studenter rapporterar en mindre positiv självuppfattning än sina svenska motsvarigheter. Resultatet diskuteras utifrån annorlunda svarssätt och större anspråkslöshet i den japanska kulturen. Delstudie 2 visar att dåligt fungerande uppfostran och osäker anknytning till vänner är kopplat till negativ självbild och fler mentala hälsoproblem. Skillnader i inverkan på mentala hälsoproblem från förhållanden förälder – ungdom beroende på förälderns och ungdomens kön kunde också påvisas.

Delstudie 3 visar att självuppfattningen har en medierande roll i att påverka förhållandena mellan hur ungdomarna knyter an till andra och hur de internaliserar problem. Delstudie 4 tyder på relativt små skillnader länderna emellan vad gäller syndromskalorna. Japanska och svenska ungdomar tenderar att få lägre poäng på syndromskalorna jämfört med sina ryska och grekiska motsvarigheter. Några kulturspecifika syndrom kunde identifieras.

Fredag 15 januari försvarar Saori Nishikawa, Inst. för klinisk vetenskap, enheterna för psykiatri, medicinsk psykologi och barn- och ungdomspsykiatri, Umeå universitet sin avhandling med titeln Japanese adolescents' self-concept and well-being in comparison with other countries.
Disputationen äger rum klockan 9.00 i psykiatriska klinikens föreläsningssal A, by. 23, NUS. Fakultetsopponent är professor Martin Eisemann, Universitetet i Tromsö, Norge.

Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-30324