Språkkunskaper avgörande för biologibetyget

Undersökningen bestod av två delar. Den ena gick ut på att undersöka elevernas egna producerade texter. Där kan man, enligt avhandlingen, konstatera att det ställs markant högre språkliga krav för VG och MVG – en nivå dit de flerspråkiga eleverna sällan når Pia Nygård Larsson har också tittat på de nya ämnesplanerna i biologi för gymnasieskolan från och med hösten 2011 och upptäckt att de språkliga kraven ökar. Det betyder att det kommer bli än svårare för de flerspråkiga eleverna om de inte får rejäl språklig stöttning och om inte eleverna ges många tillfällen till egen språkproduktion i klassrummet.
– Därför menar jag att det blir än viktigare att ämneslärare och språklärare arbetar tillsammans.
Avhandlingen undersöker även biologiböckernas olika sätt att kommunicera och hur betydelsefull lärarens tolkning av bilder och språk är för inlärningsprocessen.
– Min analys visar att läroboken består av många olika slags texter och bilder, med olika språkliga drag och svårighetsgrad. Ett kapitel kan vara beskrivande, ett annat förklarande, ett tredje argumenterande e t c vilket ställer krav på lärare och elever, hävdar Pia Nygård Larsson.

Undersökningen visar också att eleverna får mycket stöd bl.a. genom att läraren tar tillvara det rika bildflödet i boken men också att hon i sina egna förklaringar använder bilder. Läraren tolkar alltså ofta vad som kan vara svåråtkomligt i boken, vilket Pia Nygård Larsson menar är en potential för lärandet.
– Jag ser också att läraren växlar fram och tillbaka mellan ett vardagligt språk och ett mer akademiskt och denna rörlighet