Statssekreterare - politiska tjänstemän med stor makt

Runt varje statsråd finns en stab på ungefär fem personer bestående av politiska tjänstemän; statssekreterare, pressekreterare, politiskt sakkunniga och ibland en planeringschef. De utgör den politiska ledningen för departementet. Idag finns det ungefär 180 politiska tjänstemän, fördelade på de olika departementen.

En statssekreterare är högste administrative chef vid ett departement och har både personal- och budgetansvar. Statsrådet rekryterar oftast själv sin statssekreterare. De arbetar som ett team där de delar upp arbetsuppgifterna mellan sig, oftast känner de varandra sedan tidigare.

Statssekreteraren är den som leder processerna och arbetet inom departementet.

– Statssekreteraren har stor makt genom att vara den som har ansvar för att politiken genomförs, säger Anders Ivarsson Westerberg.

Statssekreteraren är en kombination av politiker och tjänsteman. Ett politikeravtal kopplat till statsrådet gör att även statssekreteraren avgår om statsrådet avgår, även vid ett regeringsskifte. Som trygghet har statssekreteraren en tvåårig ”fallskärm”.

Statsministern utses genom allmänna val. Statsråden utses av statsministern utan möjlighet till påverkan från folkets sida, men kan röstas bort genom misstroendeförklaring. Statssekreterarna har stor politisk makt, utses utan allmänna val och kan inte heller ställas till svars. Är då Sverige odemokratiskt?

Anders Ivarsson Westerberg har inget entydigt svar, men tycker inte att man kan dra en slutsats om att styrningen är odemokratisk:

- Systemet med politiska tjänstemän ger regeringen större chans att nå ut med sin politik, vilket borde gynna demokratin.

Anders Ivarsson Westerberg berättar att statssekreteraren har större makt nu än för 40 år sedan. Statssekreterare rekryteras ofta från de politiska leden nu, för 40 år sedan var de tjänstemän från Regeringskansliet.

Statsråden får stor uppmärksamhet från allmänhet och i media. Anders Ivarsson Westerberg berättar att man kan se att även statssekreterarna går mot en mer offentlig roll.

– De kliver fram ur ministrarnas skuggor, medierna betraktar dem mer och mer som politiker.

Ett exempel han nämner är Jöran Hägglund, Maud Olofssons statssekreterare som spelade en viktig och offentlig roll i Saab-affären. I jämförelse med tidigare, har rollen som ministerns ställföreträdare blivit tydligare gentemot media.

– Får man inte tag i ministern intervjuar man statssekreteraren.

En annan tydlig trend är också att förberedelserna inför regeringsskiftena blivit större. Man bildar äntringsstyrkor som systematiskt går igenom hur man ska organisera sig om man vinner valet. Rekryteringen av möjliga statssekreterare är en viktig fråga i arbetet.

Anders Ivarsson Westerberg har under åren 2005 - 2008 forskat om statssekreterare, sedan han fått ett Wallander-stipendium av Handelsbanken.

Han har undersökt vad statssekreterarna gör, vilka de är och hur deras roll förändrats över tid. Han har studerat karriärvägarna hos samtliga statssekreterare sedan år 1965, totalt ungefär 300 personer. Dessutom har 17 statssekreterare som verkat under olika regeringar intervjuats.

Sina studier har han sammanfattat i boken ”Makthavare i ministerns skugga”, som vänder sig till en bred samhällsintresserad allmänhet.