Forskning.se - Den nationella forskningsportalen
Publicerad 2011-08-23

H

jälper antimobbningsprogrammen mot mobbning

?

Foto: SXC

Troligen inte, åtminstone inte i Sverige där förekomsten av mobbning är låg redan från början. Vissa program har effekter som är svåra att kontrollera medan andra rentav ökar mobbningen. Det visar en stor granskning av de vanligaste antimobbningsprogrammen som Skolverket genomfört med hjälp av sju seniora forskare och vars resultat publicerades 2011. Inget av de sju granskade antimobbningprogrammen kunde Skolverket rekommendera.

Grundkritiken mot dessa färdiga program är just att de är färdigskapade, i ett annat sammanhang än där de är tänkta att verka. De utgörs av färdiga manualer, men det har visat sig svårt att följa manualerna eller att implementera programmen som det är tänkt i skolan. Eleverna upplever övningarna i manualerna som verklighetsfrämmande eftersom de inte utgår från det som händer på den egna skolan. Programmakarna erbjuder korta introduktioner om hur programmen är tänkta att användas. Dock ökar detta inte kompetensen på skolan om det komplexa fenomenet mobbning.

Marknadsföringen av dessa program är massiv och de lovar mycket positiva resultat. Om manualerna följs vill säga, vilket alltså är svårt.

Kamratstödjare kan vara negativt


Flera av programmen tillämpar kamratstödjare och det har flera negativa effekter. Inte sällan är det mobbarna i skolan som väljs till kamratstödjare och själva det förfarande att välja vissa personer signalerar att vissa elever har särskild status.

Programmen är genusblinda. Den definition av mobbning som de utgår ifrån har sin grund i aggressionsforskning om pojkar, men de tillämpas som om resultaten även gällde flickor. Det gör att skolpersonalen missar den mobbning som flickor ägnar sig åt, varför flickorna blir osynliga. Aggressionsforskningen ägnar sig också åt att beskriva egenskaper hos såväl mobbaren som den mobbade. Programmen kan alltså stigmatisera de som blir mobbade.  

En annan nackdel är att programmen inte upptäcker social mobbning, vilket ytterligare bidrar till att eleverna inte ser  att programmen har koppling till deras verklighet.

Tillfrågad expert: Gun-Marie Frånberglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, professor i pedagogik, Umeå universitet

Referenser

Redaktör för temat: Vetenskapsjournalisten Thomas Heldmark
Vetenskaplig faktagranskning: Peter Gillöppnas i nytt fönster, professor i pedagogik, Högskolan i Gävle

Tema Mobbning, publicerad: 2011-08-23 (ersätter tidigare mobbningstema).

Relaterat material

Nyheter

  1. Tjejer i nian mår sämst på högstadiet 2012-05-08 Umeå universitet
  2. Platsen viktig vid arbete mot våld i skolan 2012-04-25 Brottsförebyggande rådet

Tidskrifter

  1. Det lönar sig att arbeta mot mobbning 2009 , Forskning & Framsteg
  2. Omedvetet minspel kan uppmuntra mobbare 2008 , Forskning & Framsteg

Projekt

  1. Det socialt belönade och det problematiska våldet: En genusvetenskaplig... Övrigt
  2. Mobbning och psykisk ohälsa: intervjuer med personal inom vård och skola Övrigt

Mest lästa teman

Arkiv

Nyheter

    1. Full kontroll på plasttransistorn
      16 majLinköpings universitet
    2. Förbättrade metoder för att spåra kemiska stridsmedel
      16 majUmeå universitet
    3. Modell ska hjälpa till att utveckla ny teknik för säkrare transportsystem
      16 majVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
    4. Nya tolkningar av gammal persisk religion
      16 majSödertörns högskola
    5. Kosttillskott tidigt under graviditeten sänker spädbarnsdödligheten
      16 majUppsala universitet
    1. Vartannat sjöbefäl somnar vid rodret
      16 majChalmers tekniska högskola
    2. ”Långbänk i Bryssel skapar forskarflykt från EU”
      16 majSLU
    3. Att vara rik på erfarenheter ökar tilliten
      16 majStockholms universitet
    4. Klart vilka projekt som inleder storsatsningen på väg- och järnvägsforskning
      16 majVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
    5. Bättre smärtlindring efter knäprotesoperation
      16 majÖrebro universitet
    1. Umeåforskare karterar fiskar som hotas av dammar
      16 majUmeå universitet
    2. Ett extra år i skolan förlängde livet
      16 majStockholms universitet
    3. Aktiv livsstil hos äldre håller deras hjärnor igång
      15 majUppsala universitet
    4. Vårdares makt och patienters vanmakt
      15 majUmeå universitet
    5. Forskare: Svenskarna måste lära sig att borsta tänderna
      15 majGöteborgs universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.