Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Publicerad 2011-08-23

Vad är mobbning?

Foto: SXC

Mobbning har numera vidgats och syftar såväl på fysiska och psykiska handlingar som på uteslutning, ryktesspridning, tillmälen med mera — och en gång räcker. Idag börjar därför begrepp som kränkning, diskriminering och trakasserier användas istället för mobbning. Begreppet mobbning (då "mobbing") började användas år 1969. Det lånades från forskning om djur och betecknade gruppvåld mot avvikande barn. Begreppets betydelse har dock förändrats sedan dess. En mobbare kan även agera på egen hand och de barn som blir utsatta behöver inte vara avvikande, utan vem som helst kan drabbas.

Mobbningsbegreppet har sin grund i aggressionsforskning bland pojkar, men har kommit att användas om både pojkar och flickor. Den grundläggande forskningen som genomfördes i huvudsak under 1970- och 80-talen har också ägnat sig åt att finna speciella karaktärsdrag hos både mobbaren och den mobbade. Till den definition som skapades utifrån den tidens forskning hade också en tidsaspekt inkluderats. De negativa handlingarna skulle upprepas över tid. Enstaka handlingar var per definition inte mobbning, hur allvarliga de än var.
Idag är begreppet mobbning på väg ut ur styrdokument och lagstiftning som rör skolan.

Kränkning, diskriminering och trakasserier

Mobbning har ersatts med kränkning, kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Ett av skälen är just att lagstiftarna anser att handlingen inte ska behöva upprepas för att det ska bryta mot lagen. En gång räcker. Ett annat skäl rör vem som definierar handlingen. Det är inte nödvändigt att den som kränker ska ha ont uppsåt, utan det är den som är kränkt som avgör vad som är kränkning. Kränkning kan alltså ske omedvetet och utan ont uppsåt. Två tillsynsmyndigheter ansvarar för att lagarna efterföljs; Diskrimineringsombudsmannen ansvarar för diskrimineringslagen (2008:567) och Skolinspektionen för Skollagen (2010:800).

Hur skiljer sig då de nya definitionerna åt jämfört med mobbning?

•En skillnad mellan mobbning och kränkning är att handlingen inte behöver upprepas vid kränkningar. En gång räcker. En annan skillnad är att det inte behöver finnas ett ont uppsåt bakom en kränkning, såsom vid mobbning.
•Diskriminering har koppling till någon av de sju diskrimineringsgrunderna; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Diskriminering förutsätter ett maktövertag hos den som diskriminerar. En lärare kan diskriminera en elev. En elev kan inte diskriminera en annan elev eller sin lärare.
•Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna men där det inte finns maktobalans mellan den som trakasserar och den trakasserade.
•Kränkande behandling är övergrepp som inte har grund i någon av diskrimineringsgrunderna.

Tillfrågad expert: Gun-Marie Frånberg, professor i pedagogik, Umeå universitet

Tio frågor & svar om mobbning.

Föregående fråga

Nästa fråga

Referenser

Redaktör för temat: Vetenskapsjournalisten Thomas Heldmark
Vetenskaplig faktagranskning: Peter Gill öppnas i nytt fönster

, professor i pedagogik, Högskolan i Gävle

Tema Mobbning, publicerad: 2011-08-23 (ersätter tidigare mobbningstema).

Mobbning

Mest lästa teman

Teman

Arkiv

Nyheter

1. Full kontroll på plasttransistorn
  16 majLinköpings universitet
2. Förbättrade metoder för att spåra kemiska stridsmedel
  16 majUmeå universitet
3. Modell ska hjälpa till att utveckla ny teknik för säkrare transportsystem
  16 majVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
4. Nya tolkningar av gammal persisk religion
  16 majSödertörns högskola
5. Kosttillskott tidigt under graviditeten sänker spädbarnsdödligheten
  16 majUppsala universitet
1. Vartannat sjöbefäl somnar vid rodret
  16 majChalmers tekniska högskola
2. ”Långbänk i Bryssel skapar forskarflykt från EU”
  16 majSLU
3. Att vara rik på erfarenheter ökar tilliten
  16 majStockholms universitet
4. Klart vilka projekt som inleder storsatsningen på väg- och järnvägsforskning
  16 majVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
5. Bättre smärtlindring efter knäprotesoperation
  16 majÖrebro universitet
1. Umeåforskare karterar fiskar som hotas av dammar
  16 majUmeå universitet
2. Ett extra år i skolan förlängde livet
  16 majStockholms universitet
3. Aktiv livsstil hos äldre håller deras hjärnor igång
  15 majUppsala universitet
4. Vårdares makt och patienters vanmakt
  15 majUmeå universitet
5. Forskare: Svenskarna måste lära sig att borsta tänderna
  15 majGöteborgs universitet

Sortera efter ämne

Tidigare

Nästa

Om forskning.se

Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare

ENERGIMYNDIGHETEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

| FAS

| FORMAS

MISTRA

| NATURVÅRDSVERKET länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

VETENSKAPSRÅDET länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

| VINNOVA länk till annan webbplats

VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

| KK-STIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt

Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 | Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.