Artikel från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

4 oktober 2005

Tandläkare kan finna kvinnor i riskzonen för benskörhet

Hälften av svenska medelålders kvinnor är i riskzonen för att någon gång drabbas av en fraktur på grund av benskörhet. Antalet frakturer ökar ständigt, men utvecklingen kan hejdas om tandläkarkåren engagerar sig. En avhandling från Sahlgrenska akademin pekar nämligen på att käkbenets struktur visar hur det står till med skelettet.

Sveriges tandläkare undersöker en mycket stor del av befolkningen varje år. De tar röntgenbilder och är aktiva med förebyggande vård på flera områden som karies, tandlossning och nu också fetma. Grethe Jonasson, doktorand vid Sahlgrenska akademins odontologiska institution och distriktstandläkare vid Folktandvården i Borås, har funnit ännu ett område där tandläkarna skulle kunna arbeta förebyggande. I sin avhandling visar hon på ett tydligt samband mellan skelettets bentäthet och underkäkens benstruktur.

Grethe Jonasson har i sin avhandling studerat underkäkens benmassa, tjocklek och struktur i förhållande till bentätheten i underarmen. Käkbenet består av ett yttre lager av kompakt ben och ett inre lager bestående av benmärg och ett nät av benbalkar, som tydligt ses på röntgen. Detta bennät kan användas till att klassificera kvinnorna i riskgrupper efter hur tätt nätverket är.
– Ett tätt och homogent system av benbalkar i underkäken är ett säkert tecken på bra bentäthet även i skelettet, medan en homogen och gles benstruktur är en tydlig indikation på låg bentäthet. I dessa fall är det bra om kvinnan tar kontakt med läkare. En blandning av tät och gles benstruktur kräver mer ingående röntgenstudie samt en utvärdering av livsstil och hälsofaktorer, innan det går att få en bra uppfattning av risken för låg benmassa i resten av skelettet, säger Grethe Jonasson.

Underkäkens benmassa och tjocklek är mindre lämpliga än benstrukturen till att förutsäga bentätheten i skelettet. Detta beror på att underkäkens benmassa och tjocklek påverkas både av tuggmusklerna och av antal tänder som deltar i tuggningen av maten. Dessutom påverkas mätresultaten av underkäkens benmassa av röntgenframkallningen och underkäkens tjocklek.

Kunskap om det samspel som råder mellan käkarnas och kroppens bentäthet är viktig för att på ett billigt och effektivt sätt klassificera risk för benskörhet utan att ta dyra och resurskrävande metoder i användning.

Avhandlingen för odontologie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, odontologiska institutionen
Avhandlingens titel: Mandibular alveolar bone mass, structure and thickness in relation to skeletal bone density in dentate women
Avhandlingen är försvarad.

Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Distriktstandläkare Grethe Jonasson, telefon: 033-20 43 30, 033-25 46 98, e-post: grethe.jonasson@vgregion.se

Handledare:
Professor Stavros Kiliaridis, University of Geneva, telefon: +41 22 382 91 41, e-post: stavros.kiliaridis@medicine.unige.ch

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera