Byt jobb – bli frisk
De som har svårt att acceptera förändringar på sin arbetsplats kan må bäst av att byta arbetsgivare. De som stannar kvar, missnöjda, har sämst upplevd hälsa.
I en avhandling vid Rikscentrum för Arbetslivsinriktad Rehabilitering, RAR, har psykologen Mats Liljegren studerat sambanden mellan anställdas beteenden och hälsa vid en större förändring på arbetsplatsen. Han har tidigare arbetat bl.a. inom företagshälsovård och reflekterat över hur olika människor agerar i samband med organisationsförändringar. Många som initialt var helt emot kunde vända helt och så småningom konstatera att ”det här är det bästa som hänt mig”.
– Jag ville veta mer om vad det är som gör att folk mår bra eller dåligt i samband med förändringar, säger han.
Han studerade ca 1 000 anställda vid Arbetsmarknadsverket som har gått igenom en rad organisationsförändringar de senaste åren. Med hjälp av omfattande frågebatterier har han undersökt sambanden mellan hur människor beter sig vid förändringar och hur de mår.
Han fann att de som är aktivt negativa till förändringen mår sämst och har störst grad av utbrändhet. Ett sätt för dem att må bättre kan vara genom att byta arbetsgivare. Om de stannar kvar riskerar deras hälsa försämras. Detta är också något man har sett i samband med studier av utbrända. Det fungerar oftast bäst om de kan byta, inte bara arbetsuppgifter utan också arbetsgivare, när de kommer tillbaka till arbetsmarknaden.
Här spelar de s.k. inlåsningseffekterna roll. Ofta upplevs det mycket svårt att byta jobb. Och Mats Liljegren håller med om att många skulle ha lättare för att byta om det fanns starkare positiva incitament för rörlighet på arbetsmarknaden.
– Det handlar om att bli lockad mer än att bli knuffad, mer om morot än piska, säger han. De som tvingas till en förändring mår sällan bra, men de som själva kan välja mår betydligt bättre sedan. Men då behövs system som underlättar det.
Mats Liljegren har också tittat på hur människors upplevelse av att bli rättvist behandlade påverkar deras hälsa. Sambanden mellan rättvisa och hälsa är ett nytt forskningsområde, och detta är den första större studien i Sverige.
Rättvisa har flera aspekter; distributiv, procedural och relationell. Mats Liljegren visar att även om den distributiva rättvisan tillgodoses, dvs. att utfallet av en förändring upplevs som rättvist, så kan människor kränkas starkt av procedural orättvisa – att det inte gick rätt till – eller relationell – att chefen behandlar dem dåligt.
Att kränkta människor mår dåligt är inte nytt, men att de kan kränkas på flera sätt, som var för sig är lika viktiga, förbises ofta.
– Anställda kan acceptera att de blir uppsagda om de känner att det gick rätt till, konstaterar Mats Liljegren.
Kontaktinformation
Mats Liljegren nås på telefon 013- 224570, 0734-416646, e-post: mats.liljegren@ihs.liu.se
