Omfattande studie över risk att dö inom fem år
Forskare från Uppsala universitet och Karolinska Institutet har studerat risken att dö inom närmaste fem åren och dessutom utvecklat en unik hälsoriskkalkylator. De har använt en av världens största studiematerial, UK Biobank, innehållande data från nära en halv miljon personer. Resultaten väntas få stora användningsområden inom såväl samhälle som forskning.
– Vi visar att man via några få enkla frågor kan förutspå risken för att dö inom fem år med större säkerhet än något annat sätt vi känner till idag. Vi tror vår studie, och den tillhörande riskkalkylatorn, kommer att bli ett viktigt verktyg för ett brett fält av forskare, men även för läkare, beslutfattare och allmänhet, säger Erik Ingelsson, professor vid Uppsala universitet och huvudansvarig för studien som nu publiceras i tidskriften the Lancet.
UK Biobank innehåller insamlade data, hela 655 variabler, från runt en halv miljon britter 40-70 år. Tidigare studier har genomförts av sambanden mellan en eller några få riskfaktorer och risken för framtida död, dock ingen baserad på ett så omfattande datamaterial. Erik Ingelsson och hans kollega Andrea Ganna gjorde en rad intressanta upptäckter:
- De variabler som kunde förutsäga risken att dö bäst var överraskande nog inte i första hand biologiska mätvärden utan självskattade faktorer som ”självvärderad hälsa” eller ”promenadhastighet”. Risken att dö närmaste fem åren var till exempel 3.7 gånger högre vid låg promenadhastighet än vid normal hastighet. Och risken att dö ökade tydligt om man inte hade någon bil, vilket tolkas bero på socioekonomiska orsaker
- De variabler som bäst förutsåg risken var inte desamma hos män och kvinnor, och säkerheten i förutsägelsen var generellt högre för män
- När man studerande enbart helt friska personer var rökning den starkaste prediktorn för att dö inom fem år.
- Risken för att dö av externa orsaker, såsom självmord eller olycksfall – man samlade också in data över dödsorsak – förutsågs bäst genom socioekonomiska och psykologiska faktorer
- Prediktionen var generellt osäkrare för äldre än för yngre.
Forskarna gick vidare genom att låta en datoralgoritm plocka fram den kombination av enkätfrågor som hade allra högst träffsäkerhet. Resultatet blev 13 frågor för män och 11 för kvinnor, och utifrån svaren på dessa frågor kan man räkna ut en persons ”Ubble-ålder”. Är den lägre än den faktiska åldern betyder det att risken att dö är lägre än för genomsnittet för personer med samma kön och ålder. Forskarna har arbetat tillsammans med webbtekniker och designers för att utveckla ett enkelt och användarvänligt verktyg för att åskådliggöra resultaten samt för att kunna räkna ut risken att dö närmaste fem åren samt Ubble-åldern.
– Vi ser väldigt många som kan ha nytta av detta. Forskare kan använda det för att komma på hypoteser för uppföljande studier, läkare för att identifiera riskpatienter, beslutsfattare för att göra rätt hälsosatsningar och allmänheten för att lära sig mer om hälsa, säger Andrea Gunna.
Han betonar dock att studien endast visar statistiska samband, och understryker att den inte berör frågan om huruvida de olika variablerna orsakar död. Man ska också vara försiktig med att dra alltför omfattande slutsatser om en enskild individ, då den snarare visar genomsnittlig risk. Men att studien är så omfattande är viktigt inte minst mot bakgrund av alla larmrapporter om hälsorisker som bygger på sambandsstudier. Dessa är oftast för små för att ge någon tillförlitlig information.
– Verktyget kan nog bli användbart även för journalister i nyhetsvärderingen av en ny studie genom att de kan jämföra resultaten mot ett större datamaterial. Förhoppningsvis väljs små studier bort i nyhetsflödet istället för att orsaka oro i onödan.
Testa hälsoverktyget Ubble (UK Longevity Explorer):
Kontaktinformation
För frågor, kontakta Erik Ingelsson, tel: 070-7569422, email: erik.ingelsson@medsci.uu.se
