Insatser i den friska befolkningen räddar flest hjärtliv
Dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar har minskat i Sverige. Minskningen beror framförallt på förändrade riskfaktorer i den friska befolkningen, mindre på behandlingar av de som redan är sjuka. – Merparten av den minskade dödligheten förklaras av att den friska befolkningen har minskat rökningen, sänkt kolesterolhalten och sänkt blodtrycket, säger Lena Björck, forskare vid Sahlgrenska akademin.
Dödligheten i hjärt-kärlsjukdom i Sverige har minskat med 53 procent för män och 52 procent för kvinnor under perioden 1986 till 2002. Dödligheten fortsätter att minska i alla åldersgrupper.
Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har i en studie försökt kvantifiera vad minskningen beror på: primärprevention, som innebär förändade riskfaktorer hos den friska befolkningen, eller sekundärprevention som innebär behandling och förändrade riskfaktorer hos de konstaterat sjuka.
Resultaten visar att hela 75 procent av den minskade dödligheten kan förklaras med primärprevention hos ”friska personer” i befolkningen.
Tre förändringar som räddat liv
– Merparten av den minskade dödligheten förklaras av tre förändrade riskfaktorer: den friska befolkningen har minskat rökningen, sänkt kolesterolhalten och sänkt blodtrycket, säger Lena Björck, forskare vid Sahlgrenska akademin.
I studien, som via olika register inkluderar hela Sveriges befolkning, har forskarna med hjälp av en statistisk modell räknat fram procentsatser för respektive förändrad riskfaktor:
- Lägre kolesterol förklarar 54 procent av den minskade dödligheten sett till hela befolkningen, jämfört med 16 procent hos de diagnostiserade patienterna. Lena Björck: ”Den huvudsakliga orsaken till att vi sänkt vår kolesterolhalt är kostförändringar, medan läkemedel står för en mycket mindre del”.
- Lägre blodtryck förklarar 17 procent av den minskade dödligheten sett till hela befolkningen, jämfört med 1 procent hos de diagnostiserade patienterna
- Minskad rökning förklarar 7 procent av den minskade dödligheten i båda grupperna.
Störst effekt på personer 55+
Enligt studierna kan den största effekten för både primär- och sekundärprevention ses hos personer över 55 år. Effekten är också mer uttalad hos män jämfört med kvinnor.
– Den viktiga slutsatsen är att hälsa måste ses som ett problem för hela befolkningen, snarare än för den enskilde individen. Detta är en stor utmaning för svensk hälso- och sjukvård, som av tradition fokuserar mest på behandling och förebyggande insatser för de redan sjuka, säger Lena Björck.
Kontaktinformation
Lena Björck, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 031-343 67 52 031-786 60 85 0767-252016 lena.bjorck@gu.se
