En-dator-per-elev-satsningar värdelösa utan ny pedagogik

– Det finns många löften om vad en dator till varje elev kan åstadkomma för skolan. Men forskningen visar att det finns ett glapp mellan vad som är möjligt att åstadkomma och vad som faktiskt sker. Datorerna i skolan har alltså en stor utvecklingspotential, säger Håkan Fleischer doktor i pedagogik, som forskar om hur en dator per elev påverkar undervisningen.

När Håkan Fleischer skrev sin avhandling, En elev – en dator, gick han igenom den samlade svenska och internationella forskningen om vad som händer när elever får tillgång till en egen dator. Han kunde då till exempel konstatera att betygen inte höjs.

– Att dela ut en egen dator till eleverna och sedan undervisa så som man alltid har gjort, det är bortkastade pengar. Mina studier visar att då riskerar elevernas kunskaper att urholkas.

Sparar på kompetensutveckling
Håkan Fleischer pekar på några risker: Inköp av ny teknik är dyrt och det är inte ovanligt att skolor finansierar det genom att spara in på läromedel och i värsta fall lärartjänster. Det är också vanligt att skolorna drar in på lärarnas fortbildning.

– Det är allvarligt eftersom jag menar att varje satsad krona på datorer måste innebära en motsvarande öronmärkning för kompetensutveckling och stöd till lärarna, säger Håkan Fleischer.

I spåren av den digitala tekniken uppstår nya sätt att undervisa som lärarna behöver vara medvetna om. Till exempel kan datorerna göra att elevernas ensamarbete ökar. Med det följer mindre reflektion och mer faktasamlande.

– Eleverna blir ofta utelämnade till att själva söka kunskap. Det gör att de inte får möjlighet att ifrågasätta den kunskapsbild de skapar. De får alltså mindre träning i att se saker ur andra människors perspektiv.

– Med den egna datorn är också en frihetsideologi inbakad som bland annat tar sig uttryck i att eleverna får välja hur de ska utföra en uppgift. De kan göra en podcast, en film, en power point och så vidare. Jag tycker det är motiverande och kul att ungarna kan göra olika saker. Men det är lätt hänt att de fokuserar på formen och att kunskapsinnehållet kommer i skymundan. Det viktiga kan då bli att få klippen rätt eller vilken musik de ska använda.

Digital teknik ett måste i skolan
Även om Håkan Fleischer är kritisk till hur it ofta används påpekar han att digital teknik måste finnas i skolan och att datorerna kan göra skolarbetet roligare.

– Forskningen visar att datorerna gör att ungarna gör läxorna mer och att de blir mer engagerade i skolarbetet. Det finns också en demokratiaspekt i digitaliseringen. Alla elever måste få samma förutsättningar att möta ett kommande yrkesliv.

2007 införde Falkenbergs kommun som första kommun i Sverige en dator till varje elev. Satsningen följdes av Martin Tallvid, gymnasielärare som i februari 2015 kom med sin avhandling 1:1 i klassrummet – analyser av en pedagogisk praktik i förändring.

Det Martin Tallvid ser i backspegeln är att Falkenbergs datorinvestering var en större utmaning än någon kunde tro. De tekniska problemen är stora, men framförallt ställer tekniken nya krav på lärarnas arbete. Vilka regler ska gälla för att surfa på sociala medier, till exempel? Söker eleverna information eller håller de bara på med underhållning? Lärarnas auktoritet utmanas också. Plötsligt är det inte säkert att det som läraren säger stämmer. Eleverna kan snabbt hitta andra uppgifter på internet.

Räcker inte att dela ut dator
– Jag skriver i min avhandling om lärare som väljer att avstå från att använda datorer i undervisningen. De tycker det är för mycket teknikstrul och för mycket skräp på nätet. De lärarna kritiseras ofta för att de är dåliga lärare och kallas bakåtsträvare. Men det stämmer inte, det är ofta jättebra lärare som har tagit ett medvetet pedagogiskt beslut att datorer inte tillför tillräckligt mycket, säger Martin Tallvid.

Hur ser du på det beslutet?

– Jag kan förstå dem men jag menar att de gör fel. Även om de når bra resultat i sin undervisning kan man inte längre säga nej till it i skolan. Digitaliseringen är så genomgripande i hela samhället och att då göra skolan till ett område där man inte använder digitala hjälpmedel tror jag är fel väg att gå.

Han säger att när han började med sin avhandling för sju år sedan var frågan om skolan skulle ha datorer. Nu finns någon form av uppkopplat hjälpmedel i varje klassrum, inräknat elevernas egna smartphones.

– Det går inte att längre att fråga om vi ska vi ha datorer eller inte. Nu är frågan hur vi använder dem på bästa sätt?

– Men så här i efterhand kan jag se en viss naivitet i hur lätt det har varit att införa tekniken. Många kommuner har trott att det räcker med att dela ut datorer. Teknikentusiaster och stora företag har tryckt på och sagt att det inte är några problem. Men min forskning visar att det är svårt för lärarna både pedagogiskt och tekniskt.