Organisationsutveckling inom sjukvården är bättre än vad de anställda tror, enligt en studie från KTH och Högskolan i Borås. Förkortade väntetider, vård i rätt tid samt ökad vårdkvalitet och patientsäkerhet, är några av de förbättringar som forskarna pekar på. Läkare som arbetar direkt i vården får också färre tidskonflikter och en bättre arbetsmiljö.
– Många anställda i sjukvården tror att om man ingenting gör så blir det i alla fall inte sämre eller mer stressigt. Vårt forskningsresultat visar att det blir just det. Både sämre, och mer stressigt, säger Lotta Dellve, professor vid Högskolan i Borås och vid KTH.
Det har länge funnits en negativ inställning till organisationsutveckling inom svensk sjukvård, exempelvis genom införande av lean production. Ingen forskning har heller visat att sådana förändringar leder till någonting positivt över tid. Studien av forskare från KTH och Högskolan i Borås pekar nu alltså på motsatsen – organisationsutveckling leder till ett antal förbättringar.
Omfattande studie
Forskningsstudien har varit omfattande. 22 enheter vid fem sjukhus deltog i projektet. 1 361 läkare, 429 chefer samt sjuksköterskor och undersköterskor fick besvara enkäter under tre år. Forskarna genomförde även intervjuer med 198 chefer, medarbetare och utvecklingsledare på olika nivåer, samt observationer. Studien gäller sjukhus.
Lotta Dellve, med bakgrund som beteendevetare och sjuksköterska, säger att forskningsresultaten visar att verksamhetsfokuserat ledningsarbete som anpassar utvecklingen efter verksamhetens specifika förutsättningar har betydelse för utvecklingen av nya arbetssätt och resurser.
Att balansera behovet av styrning av utvecklingsarbetet med tillit till arbetet leder dessutom till mer engagemang och mindre frustration bland medarbetarna.
Lotta Dellve och hennes forskarkollegor har listat en rad förhållanden som särskilt bidrar till en mer hållbar verksamhetsutveckling i sjukvården.
– Med hållbarhet menar vi dels arbetsförhållanden för läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och chefer, dels ur effektivitets- och kvalitetsperspektiv, säger Lotta Dellve.
Listan:
- Verksamhetsnära stöd som är verksamhetstjänande kan både öka engagemanget bland medarbetare och bidra till att utvecklingen utgår från befintliga behov.
- En enkel, begriplig, tydlig systematik som gärna visualiseras ger möjligheter till bättre samarbete i verksamhetsutvecklingen, delad förståelse och bättre översikt i arbetet.
- Att bygga socialt kapital med tillit och förtroende kan skapa mer engagemang och därmed vara ett framgångsrecept.
- Om ledarskapet är verksamhetstjänande, relationsinriktat, ger struktur och stabilitet samt är anpassat efter verksamhetens behov och förutsättningar kan det bidra till att skapa bättre arbetsmiljö, socialt kapital och fungerande arbetsprocesser.
- Delad ledning, chefserfarenhet och organisationens stöd till chefer understödjer organisationsutvecklingen.
AFA och Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) har finansierat forskningsprojektet.
Forskningsrapporten: Nyorientering av svensk sjukvård: Verksamhetstjänande implementeringslogiker bygger mer hållbart engagemang och utveckling – i praktiken
Här kan du ta del av slutrapporten
Läs mer om Lotta Dellves forskning
För mer information: Lotta Dellve på 070 – 180 02 35 eller lotta.dellve@hb.se
