Sterotypt utseende ger arbetsmarknadsutbildning

Under 2012 deltog 436 arbetsförmedlare i en undersökning där de fick möta ett antal fiktiva arbetssökande via ett datorprogram. Utifrån bild, röst och bakgrundsegenskaper skulle de sedan bedöma om de sökande skulle rekommenderas till en arbetsmarknads­utbildning, om de skulle klara utbildningen och om de sedan skulle få jobb. Upplägget var tänkt att motsvara riktiga möten och beslut på Arbetsförmedlingen.

Författarna finner att manliga förmedlare i högre utsträckning rekommenderar arbetssökande som uppfattas ha ett stereotypt svenskt utseende till att få gå en arbetsmarknadsutbildning.

– Vi var intresserade av hur stereotypa uppfattningar om en persons utseende påverkar arbetsförmedlares bedömningar och beslut. Vi tolkar våra resultat som att stereotyper kopplade till utseende spelar roll, till exempel finner vi att arbetssökande som uppfattas ha ett stereotypt svenskt utseende även förknippas med andra positiva egenskaper såsom ordentlig och ambitiös. Vi ser också att både män och kvinnor förknippar ett ”stereotypt svenskt utseende” med en högre förmåga att klara av att genomföra utbildningen. Däremot är det bara männen som låter uppfattningen om utseende påverka deras rekommen­dationer, säger Magnus Rödin som är en av flera rapportförfattare.

Att tala med brytning kan ge fördelar
En jämförelse mellan arbetssökande som i högst och lägst grad uppfattas ha ett stereotypt svenskt utseende visar att chansen att bli rekom­menderad en utbildning är cirka 50 procent högre för de förstnämnda.

– Med tanke på att undersökningen har genomförts i en konstruerad miljö bör resultaten tolkas försiktigt och kan inte direkt generaliseras till den verksamhet som bedrivs på Arbetsförmedlingen idag, säger Magnus Rödin. Resultaten är dock snarlika de som tidigare hittats i studier som till exempel studerar arbetsgivares anställningsbeteende.

Rapportförfattarna ser vidare att vid valet mellan två arbets­sökande som uppfattas på liknande sätt vad gäller stereotypt svenskt utseende, prioriteras de arbetssökande som uppfattas tala svenska med brytning. Under den tidsperiod som undersökningen genomfördes fanns ett ökat fokus på perso­ner födda utanför Europa som bedömdes ha det extra svårt på arbetsmarknaden. Att tala svenska med brytning kan ses som en signal om att den arbetssökande tillhör denna grupp.

– Förmedlarna tycks i detta avseende agera efter de riktlinjer som fanns vid Arbetsförmedlingen under den här perioden, att ge stöd till de arbetssökande som har svårast att få en anställning, säger Gülay Özcan.

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes i flera steg: arbetssökande läste in meddelanden och fotograferades, en grupp arbetsförmedlare karaktäriserade bilderna och rösterna och en annan grupp fick bedöma hur de trodde att andra förmedlare bedömt sökandeprofilerna utifrån förmåga att klara av en arbetsmarknads­utbildning, chans till anställning samt vilka som skulle rekommenderas till utbildningen. Upplägget syftar till att fånga uppfattningar om utseende och hur dessa påverkar bedömningar, samtidigt som man tar hänsyn till andra faktorer som kan påverka besluten.

Rapport:
 ”Arbetsförmedlares beslutsfattande och stereotyper kopplade till utseende”, IFAU Rapport 2016:17,  är en sammanfattning av IFAU Working paper 2016:20, båda skrivna av Mahmood Arai (Stockholms universitet), Marie Gartell (Riksrevisionen, tidigare Arbetsförmedlingen), samt Magnus Rödin och Gülay Özcan (Arbetsförmedlingen).

Kontakt:
Magnus Rödin, telefon 010-488 32 17 eller e-post magnus.rodin@arbetsformedlingen.se, alternativt Gülay Özcan, telefon 010-488 38 72 eller gulay.ozcan@arbetsformedlingen.se