Arbetsminnet mer flexibelt än man trott
Arbetsminnet anpassar sig till den uppgift som man utför. Det har inte bestämda gränser som man tidigare trott, utan balanserar minnets prestanda mot hjärnans resurser.
Tack vare ditt arbetsminne kan du läsa denna mening från början till slut, utan att glömma bort innebörden i meningen. Arbetsminnet är ett system som tillfälligt lagrar information som är relevant för den uppgift du utför. Men ju fler saker du försöker hålla i arbetsminnet samtidigt, desto sämre blir kvaliteten på vart och ett av minnena. Detta fenomen är känt som ”set size effect”.
Det har länge hävdats att fenomenet inträffar eftersom hjärnan använder en viss mängd neurala resurser till arbetsminnet. Men denna teori det förklarar inte varför hjärnan inte använder ytterligare resurser när den har fler saker att komma ihåg. Hjärtat slår ju till exempel snabbare när du ökar din fysiska aktivitet.
Forskarna Van den Berg och Ma bryter med teorin att arbetsminnets resurser är fasta. Istället föreslår de att resursallokeringen är flexibel och drivs av en balansering mellan två motstridiga mål: att maximera minnesprestanda, och att använda så få neurala resurser som möjligt.
Bättre minne genom belöningar
De överförde idén till en beräkningsmodell som de testade på data från nio tidigare publicerade experiment. I experimenten skulle försökspersonerna memorera färger på olika antal objekt. När de sedan ombads att återge färgerna så exakt som möjligt, visade det sig att kvaliteten på deras svar påverkades negativt av hur många objekt de försökte hålla i i minnet.
Modellen som Van den Berg och Ma tagit fram, kunde förklara resultaten från samtliga nio dataset. Deras modellsimuleringar förutsäger även att de objekt som är mest relevanta för en uppgift lagras mer exakt än de som är mindre viktiga, vilket är ett fenomen som också observerats hos deltagarna i experimenten. Dessutom förutspår simuleringen att den totala mängden resurser som ägnas åt arbetsminnet varierar med antalet objekt som ska memoreras. Detta resultat är förenligt med resultaten från tidigare experiment.
Arbetsminnet verkar alltså vara mer flexibelt än man tidigare trott. Mängden resurser som hjärnan allokerar till arbetsminnet är inte fast, utan kan vara ett resultat av att balansera resurskostnaden mot kognitiv prestanda. Om detta bekräftas kan det vara möjligt att förbättra arbetsminnet genom att erbjuda belöningar eller genom att öka den upplevda betydelsen av en uppgift.
Studie:
A resource-rational theory of set size effects in human visual working memory, Ronald van den Berg, Wei Ji Ma (eLife)
Kontakt:
Ronald van den Berg, Psykologiska institutionen, Uppsala universitet, ronald.vandenberg@psyk.uu.se, 018-471 7980 eller 073 572 1727
