Så giftiga är dina barns leksaker

Ekologiskt och fair trade i all ära, men när det gäller leksaker släpar de hållbara materialen efter. Senast i somras (2018) varnade den danska Miljöstyrelsen för att den populära leksaken squishy innehöll stora mängder skadliga kemikalier.

En av kemikalierna var dimetylformamid som kan orsaka nerv- och leverskador samt irriterar ögon och andningsorgan hos barn. Vissa av exemplaren innehöll även cancerframkallande ämnen.

Visserligen finns det specialbutiker som säljer så kallade giftfria leksaker, men leksakerna är till stor del okända för den stora massan och kostar dessutom ofta tredubbelt så mycket som vanliga märken.

Därför är de flesta hänvisade till den vanliga leksakshandeln, tyvärrr visar forskning på skadliga ämnen i flera av de vanligaste leksakerna.

Begagnat lego under luppen

Våren 2018 rapporterade brittiska forskare om hur lego från 1970- och 80-talet innehåller flera skadliga ämnen som överstiger EU:s gränsnivåer. I det fallet handlar det inte om själva plasten i byggklossarna, utan om färgerna. Och då främst röd, gul och svart.

Bland annat upptäckte forskarna höga halter av antimon, barium, brom, kadmium, krom, bly och selen, som redan i låga halter kan vara giftiga om barn exponeras under lång tid. Speciellt farliga är de begagnade legobitarna för små barn, med benägenhet att stoppa saker i munnen, eftersom de då exponeras extra mycket.

Nytt lego är giftfritt

Lego är en tekniskt hållbar leksak och finns det en stor begagnatmarknad. Ett stort problem, enligt de brittiska forskarna:

Risken finns att det  begagnade legot bidrar till socioekonomiska skillnader i hälsa. De som tjänar mindre är mer benägna att handla begagnat till barnen, medan de som tjänar mer hellre köper nytt och således giftfritt.

När det gäller nytillverkat lego verkar det inte finnas några tveksamheter.

– Lego har haft en väldigt tur. Plasten har aldrig varit ifrågasatt och släpper inte ifrån sig någonting, säger Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet.

Gamla leksaker läcker gift

Det är känt sedan tidigare att gamla plastleksaker, till exempel Barbie och My Little Pony, kan läcka giftiga ämnen. En amerikansk studie som publicerades för några år sedan fann till exempel alarmerande höga halter av bly, kadmium och arsenik när de undersökte leksaker från från 1970-80-talet. Totalt innehöll var fjärde leksak för höga halter av någon miljö- eller hälsofarlig kemikalie.

Nya leksaker inte alltid bättre.

Tidigare i år (2018) anmälde Kemikalieinspektionen 16 företag för bristande kemikaliekontroll efter att ha hittat bland annat ftalater, som används som mjukgörare i plaster, i en docka som såldes hos en stor butikskedja. Vissa ftalater är hormonstörande och kopplas till bland annat astma, allergier, övervikt med mera. Enligt en studie för två år sedan, även den gjord av Kemikalieinspektionen, återfinns kemikalier förbjudna av EU i var sjunde ny leksak.

Dessvärre är inflödet av leksaker tillverkade utanför EU enormt och EU-kommissionens informations- och varningssystem Rapex har ofta med diverse platsleksaker, till exempel dockor, hoppbollar och byggsatser, på sin ”serious risk”-lista på grund av att de innehåller ftalater och farliga kemikalier.

– Det går inte att säga att alla leksaker tillverkade inom EU uppfyller alla krav i lagstiftningen, det kan alltid ske misstag. Dock är risken att leksakerna innehåller förbjudna ämnen lägre om tillverkningen sker inom EU. Vad jag känner till är det dock relativt få leksaker som faktiskt tillverkas i EU, även om varumärket ägs av ett europeiskt företag, säger Frida Ramström, inspektör vid Kemikalieinspektionen.

Tryggt med gosedjur – få med farliga kemikalier

Gosedjur är ofta med i sängen och inte sällan nära ansiktet, vilket innebär att små barn lätt skulle kunna få i sig skadliga kemikalier. Turligt nog verkar majoriteten av gosedjuren inte innehålla några farligheter.

– Det är inte särskilt många av de farliga ämnen som regleras som finns i tyg som gosedjur är gjorda av. Vad jag kommer ihåg har det varit något enstaka fall, men då kan det ha varit någon plastdel, till exempel nosen, som har innehållit något farligt ämne, säger Frida Ramström.

2012 kom boken Den onda badankan av Katarina Johansson som sammanfattade vilka farliga kemikalier det finns i våra barns leksaker. Bland annat visade det sig att badleksaker, till exempel badankor och uppblåsbara saker, som ofta är gjorda av PVC-plast, innehåller mjukgörande ämnen som har farliga egenskaper.

Akut giftiga badleksaker

En svensk undersökning från 2011 visade att lakvattnet efter produkter med mjukgörande ämnen var akut giftiga för försöksdjuren vattenloppor. Fem av 13 produkter som var avsedda för barn var giftiga, till exempel badleksaker och flythjälpmedel som uppblåsbara armkuddar.

– Det går inte att säga att om man har många badankor med ftalater i så kommer barnen automatiskt att skadas. Halterna är generellt sett låga. Å andra sidan är det ämnen vi exponeras för varje dag hela livet. WHO drog 2012 slutsatsen att riskerna med hormonstörande ämnen sannolikt är underskattade, säger Christina Rudén, professor i regulatorisk toxikologi och ekotoxikologi vid Stockholms universitet.

Borsyra i slajm

Tidigare i år visade en brittisk undersökning att slajm kan innehålla upp till fyra gånger mer borsyra, ämnet som ger slajmet dess konsistens, är vad som är tillåtet inom EU. Läget har inte blivit bättre sedan dess och under hösten har Rapex flera gånger haft med slajm på sin special alertlista på grund av för hög borhalt.

Bor kan det ge allvarliga hudskador, diarré och kräkningar och i värsta fall påverka reproduktionsförmågan.

– Halterna i slajm är relativt låga och vid hudkontakt tar inte kroppen upp så mycket. Det är större risk om man skulle råka få slajm i munnen och svälja ner det. Det finns dock slajm som uppfyller kraven i lagstiftningen så allt slajm är inte farligt, säger Frida Ramström.

Det går även att tillverka eget slajm. Dessvärre innehåller vissa av recepten borsyra och/eller lim för att få rätt konsistens. Försäljningen av borsyra till privatpersoner är förvisso förbjudet inom EU, men ämnet förekommer i små doser i vissa produkter, till exempel linsvätska. Försäljning till företag är tillåtet.

Text: Izabella Rosengren på uppdrag av forskning.se