Berit eller Bertil? Språket påverkar vår bild av världen

Doris. Emir. Fanny. Khaled. Det är fyra av de namn som Rättviseförmedlingen och Fredrika Bremer förbundet vill lyfta in i det så kallade bokstaveringsalfabetet. Namnen ska ersätta David, Erik, Filip och Kalle. I slutet av september, när de två organisationernas förslag var aktuellt i medierna, skrev de så här i en debattartikel i Dagens Nyheter:

”Ord är mer än bara bokstäver och vilket språk vi använder påverkar hur vi förhåller oss till vår omvärld. Språk är en aktiv handling som skapar en bild av verkligheten”.

Hur språket påverkar vår verklighetsuppfattning är en fråga som nyligen har återuppstått som forskningsfält. Att språkets makt är stor slog Karl den store fast redan på 700-talet, i det numera bevingade citatet ”Att ha ett andra språk är att ha en andra själ.” På 1930-talet gav de amerikanska lingvisterna Edward Sapir och Benjamin Lee Whorf påståendet en vetenskaplig klädnad. Deras idéer blev snabbt populära och skrevs in i läroböcker, men när bevisen uteblev började andra forskare tvivla och på 1970-talet var den så kallade Sapir-Whorf hypotesen en historisk relikt.

– Det var länge tabu att ta i den frågan men nu finns massor med ny forskning som tar nya grepp, säger Marianne Gullberg, professor i psykolingvistik vid Lunds universitet.

Men medan Sapir-Whorf menade att olika språk skapar helt olika världar, är de hypoteser som utforskas i dag mer nyanserade. Det kan handla om att två personer som pratar olika språk fokuserar på olika saker när de ska beskriva en scen.

– Det är en lite mildare form än att vi uppfattar världen på ett speciellt sätt, säger Marianne Gullberg.

Antal färger skiljer sig åt i olika språk/Maskulin eller feminin bro

Färg är ett populärt forskningsområde, eftersom olika språk har olika många ord för färger. Men frågan är i vilken utsträckning det påverkar vår verklighetsuppfattning eller om det bara har betydelse när vi ska kommunicera de färger vi ser.

Då blir det mer konkret när man jämför hur olika språk genusbestämmer föremål. Lera Boroditsky, kognitionsforskare vid Stanford university i USA, har visat att tysktalande och spansktalande beskriver en bro på olika sätt. På tyska är ”bro” feminint och konstruktionen beskrivs oftare som vacker, elegant eller smärt. Spanskan har genusbestämt ”bro” som maskulin, vilket gör att spanjorerna associerar en bro med attribut som stor, stark, mäktig och rejäl.

Lera Boroditsky är en av de främsta förespråkarna för det som kallas lingvistisk relativitet. Hon har bland annat forskat på en stam aboriginer i Australien som inte använder vänster och höger för att orientera sig. Istället beskriver de en riktning med hjälp av väderstreck. ”Nu går vi till trädet som står sydväst om oss.”

En filosofisk fråga

Frågan är vad de här olikheterna kan leda till. Vilka konsekvenser får de?

– Den stora frågan om det spelar någon roll hur vi uppfattar världen beroende på språk är en filosofisk fråga, säger Marianne Gullberg.

Givetvis kan missförstånd uppstå, men sådana har sällan någon större praktisk betydelse. Men ibland kan skillnaderna få betydelse för hur vi förhåller oss till världen.

– En av mina kollegor forskar om språk och tanke hos en jägargrupp i Malaysia där det finns ord för vatten men inte för flod eller flodmynning. När de möter folk från omvärlden som pratar om att leda floden i en annan riktning blir det svårt att förstå för en folkgrupp som bara pratar om vatten, säger Marianne Gullberg.

Språket påverkar tidsuppfattningen

Manne Bylund, professor i tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet, har tillsammans med en kollega undersökt hur tidsuppfattningen påverkas av vilket språk man talar. När svenskar ska berätta hur lång tid som har gått använder vi termer som beskriver distans eller längd, som lång eller kort tid. Medan spanjorer talar i termer av mängd, att det har gått mycket tid eller lite tid.

I ett experiment visade forskarna en linje som växte på en skärm. Linjen växte under en viss tidsperiod. Om linjen var lång uppfattade svenskarna det som att den tog längre tid på sig att växa, medan spanjorerna inte påverkades av längden. Förhållandet var det omvända när det istället var behållare som fylldes under en viss tid.

Vilken praktiskt betydelse har det här?

– Det är där forskningen befinner sig idag, säger Manne Bylund. Det man har gjort de senaste tio åren är att ta reda på när språket påverkar vårt tankesätt och försöka fastställa vilka kognitiva processer som påverkas. De flesta experiment undersöker hur folk påverkas under kontrollerade förhållanden. Vi vet ganska lite om hur det påverkar oss i vardagen, annat än att man kan anta att det har någon betydelse.

Manne Bylund vill understryka att forskningen försöker lämna det stadium där frågan om språkets påverkan besvaras med ja eller nej. Istället vill forskarna undersöka under vilka omständigheter språket påverkar.

– Så även om det finns forskning som visar att språket påverkar vår verklighetsuppfattning behöver det inte vara så att språket bestämmer våra liv, säger han.

Ingenjörsarbete bakom ”hen”

Hur skulle då ett nytt bokstaveringsalfabet påverka vårt sätt att tänka? Manne Bylund tar upp ett annat, liknade exempel: introduktionen av ”hen” i det svenska språket.

– Det är många språk som har ett sådant pronomen. Det som är unikt med Sverige är att det låg ett ingenjörsarbete bakom. Jag känner inte till om det finns någon forskning men det skulle vara intressant att se om de har fått någon effekt.

Marianne Gullberg tycker att det vore intressant att undersöka vilken effekt ett bokstaveringsalfabet kan ha.

– Men då behöver man titta på en speciell del av befolkningen, de som använder det här dagligen. Det är först då det kan ha en effekt.

Text: Johan Frisk, på uppdrag av forskning.se