Här kallar män hellre andra män på arbetsintervju
Inom yrken med jämn könsfördelning, är män mer benägna att kontakta andra män för en första arbetsintervju än att kontakta kvinnor. Det visar en ny studie vid Stockholms universitet.
Studien i sociologi, gjord av Anni Erlandsson, gjordes genom att skicka in fiktiva arbetsansökningar till 1 643 verkliga jobbannonser inom 18 olika yrken på den svenska arbetsmarknaden. Jobben representerar många av de största yrkena i Sverige, både låg- och högkvalificerade, som butikskassör, förskole- och gymnasielärare, städare, dataingenjör och sjuksköterska.
Sedan observerades vilka sökanden som blev kontaktade av arbetsgivaren. På så sätt studerades den första etappen av rekryteringsprocessen där urvalet av sökande som ska kontaktas för intervjuer görs.
Fiktiva ansökningar
I de fiktiva ansökningarna varierade de sökandens kön, som signalerades genom namn. Alla de fiktiva ansökande angavs vara 31 år, och hade likvärdig kompetens och utbildning inom de yrken som krävdes för jobben de sökte. Så, kontaktar manliga arbetsgivare manliga arbetssökande i större utsträckning än kvinnliga sökande? Svaret är ja – ibland.
Forskningen visar att manliga rekryterare kontaktar manliga sökande oftare än kvinnliga sökande i könsbalanserade yrken som gymnasielärare, kock och revisor. I dessa yrken är andelen kvinnor 40% till 60%. Studien visar däremot inte på någon statistiskt säkerställd könsdiskriminering från kvinnliga rekryterare.
Rädsla att kvinnor blir dyrare på grund av barn?
Varför skulle män gynna män i rekryteringssammanhang? Anni Erlandsson menar att det kan vara så att vissa män helt enkelt gillar att rekrytera och arbeta med andra män, snarare än kvinnor. Det kan också vara så att män antar att kvinnliga arbetstagare är mindre produktiva och dyrare. Detta kan i sin tur grunda sig på förväntade skillnader i arbetsrelaterade egenskaper och arbetstider efter att de har blivit föräldrar.
När kvinnor skaffar barn, kan arbetsgivare vara rädda för att det ska leda till inte bara föräldraledighet utan också minskad arbetstid och mindre engagemang i arbetet. Detta eftersom kvinnor traditionellt tar ett större ansvar hemma, medan arbetsgivare inte förväntar sig samma sak från män. Resultaten kan alltså delvis bero på att de 31-åriga kvinnliga sökandena i studien får ett ”moderskapsstraff” av manliga arbetsgivare, oavsett om de har barn eller inte. De antas ha små barn eller uppfattas som i ”riskzonen” för att skaffa barn.
Tidigare forskning från Sverige som använder samma data som den här studien, finner emellertid ingen diskriminering i rekrytering utifrån kön, föräldraskap eller moderskap.
Vetenskaplig artikel:
Do Men Favor Men in Recruitment? A Field Experiment in the Swedish Labor Market (Anni Erlandsson) Work and Occupation 2019
Kontakt:
Anni Erlandsson, doktorand i sociologi vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet. anni.erlandsson@sofi.su.se
