Låta träden stå eller göra biobränsle – vad är klimatsmartast?

– Tidsaspekten är central för frågan om skogen ger mest klimatnytta genom att stå kvar och binda kol, eller genom att vi tar ut biomassa för substitution för att ersätta fossil energi och fossilintensiva material, säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet.

I en ny kunskapsgenomgång från Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) vid Lunds universitet går Markku Rummukainen igenom befintlig kunskap om skogens klimatnyttor och sätter den i kontext.

Så, hur kan vi få ut mesta möjliga klimatnytta av skogen? Vad säger forskningen? Svaret är – det beror på, inte minst har tidsperspektivet betydelse.

De närmaste åren viktiga

I ett tidsperspektiv på upp till några årtionden är det ju så, att ju mer av skogen man låter stå kvar, desto mer klimatnytta kan man få av den. Det beror på att i en stående skog lagras mycket kol. Avverkning leder till koldioxidutsläpp och samtidigt tar ett nyetablerat träd i början upp mindre koldioxid än vad ett äldre träd binder. Detta har betydelse eftersom det är viktigt, om vi ska uppnå klimatmålen, att begränsa utsläppen både i närtid och på lång sikt. För att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader krävs att världens utsläpp halveras till år 2030, och ligger nära noll kring år 2050.

– Ett argument för att låta skogen stå, med maximal kolinlagring som följd, skulle därför vara att köpa tid för samhällets klimatomställning under de närmaste mycket viktiga åren, säger Markku Rummukainen.

Klimatnyttan av substitution kan variera

I den andra vågskålen ligger att fasa ut fossila bränslen och andra fossilintensiva material, i det här fallet genom att ersätta dem med biomassa. Att räkna ut vad sådan så kallad substitution ger för klimatnytta är dock inte enkelt eftersom nyttan varierar med vad som ersätts, hur lång livscykel produkterna har, samt antaganden om skogens kolinlagring, konsumtion och så vidare.

Om man till exempel tar ut biomassa för att användas som bioenergi, får man en omedelbar klimatpåverkan när biobränslet eldas upp. Att man ändå betraktar bioenergi som klimatneutral i vissa sammanhang, bygger dels på att utsläppen ”bokförs” inom ramen för markanvändning i stället för energisektorn, dels på att tillväxt av ny biomassa så småningom ska binda lika mycket kol som det som släpptes ut vid förbränningen.

Men det tar tid att fylla på kolinlagringen. I fallet med bioenergin kan det ta flera decennier, speciellt om man även tar hänsyn till den kolinlagring som skulle ha fortsatt i skogen om den inte avverkats. Men om biomassa däremot tas ut för att skapa en produkt som får leva länge, binder produkten också kol en lång tid. Om den sedan återanvänds istället för att eldas upp, kan den leva i ytterligare många år innan kolet når atmosfären vid en eventuell slutförbränning.

– Bioenergi och biobaserade produkter kan bidra till samhällets klimatomställning, speciellt på lång sikt, men också orsaka nettoutsläpp under de närmaste årtiondena jämfört med andra alternativ, säger Markku Rummukainen.

Olika resultat

För att komplicera frågan ytterligare, när det gäller att beräkna olika klimatnyttor från skogen, finns det ett antal andra osäkra, eller i alla fall komplicerade, faktorer att ta hänsyn till. Till exempel finns det olika resultat gällande hur mycket kol skogen binder i biomassa och i marken, och hur lång tid det tar innan nyplanterade träd tagit upp så mycket kol att det kan kompensera för en tidigare avverkning. Olika antaganden när man gör beräkningar ger också en osäkerhet, detta gäller till exempel frågan hur skogen kommer att påverkas av klimatförändringen framöver. Därtill bokförs koldioxidutsläpp från biomassa på olika sätt beroende på vad den använts till.

Utsläpp relaterade till bioenergi bokförs exempelvis alltid i det land där biomassan kommer ifrån, i stället för där bioenergin används, medan det är annorlunda för långlivade träbaserade produkter.

Sammantaget menar Markku Rummukainen, att ett begrepp som ”klimatneutral” inte kan användas generaliserande, då det rymmer alltför många olika aspekter och variabler som måste beaktas. Återigen är tidsaspekten central, men det handlar också om att även bioenergi har utsläpp, även om de inte räknas på energisektorn.

– Det är viktigt att vi vet vad vi pratar om i dessa sammanhang, vilka antaganden man utgår från, vilken tidshorisont har man i åtanke, vem som tar hand om de utsläpp som trots allt uppstår, hur snabbt kolinlagringen fylls på, och hur man menar att bioenergi och produkter placerar sig i den övergripande klimatomställningen, nu och i framtiden.

Många nyttor med skogen

Det finns också många andra samhällsnyttor att ta hänsyn till när man talar om skogen, som biologisk mångfald, produktion, friluftsliv och andra sociala nyttor – allt behöver finnas med i en ”balansakt i prioritering”, menar Rummukainen.

Markku Rummukainen påpekar att det också finns många andra samhällsnyttor än klimatnyttor att ta hänsyn till när man talar om skogen. Det handlar om bevarande av biologisk mångfald, virkesproduktion och sociala värden som rekreation och friluftsliv – allt behöver finnas med i den ”balansakt i prioritering” som han talar om. Målkonflikter kan finnas och behöver givetvis redas ut – det kan finnas olika tankar om vad som ska gå före i vilken skog, säger han.

Synergier är i detta sammanhang viktiga. Att främja naturvård eller friluftsliv kan exempelvis ge en typ av klimatplus när skog får stå kvar. På samma sätt kan åtgärder som förlängd omloppstid (att skog får stå längre innan avverkning) och kontinuitetsskogsbruk (successiv avverkning istället för kalhyggen) leda till direkta nyttor för naturvård och rekreation och samtidigt ge viss klimatnytta.

Skogen räcker inte till allt

Själv vill Markku Rummukainen inte placera sig i något fack när det gäller skogen och klimatet. Men att det inte går att få ut allt av skogen, på alla sätt, för allt som är viktigt, och på en gång, är ett faktum, säger han, och understryker att klimatet inte är det enda att ta hänsyn till, och kanske inte heller i alla lägen det som väger tyngst, när vi pratar om skogen.

– Skogen är en begränsad resurs. Det är inte möjligt att samtidigt använda den både för maximal kolinlagring och för största möjliga utnyttjande av biomassa för substitution. Ingen av de två ytterligheterna skulle nödvändigtvis heller ge en optimal klimatnytta, utan frågan handlar snarare om vilken balans som ska eftersträvas. Det kan också vara så att andra mål, som biologisk mångfald och sociala värden, kan väga minst lika tungt vid beslut om skogen som klimatnyttor. Vetenskapen kan inte ge ett definitivt svar på hur man ska prioritera, men däremot belysa olika alternativ och deras respektive fördelar och nackdelar, synergier, målkonflikter och osäkerheter.

Rapport:

Skogens klimatnyttor – en balansakt i prioritering (PDF, 797 kB)

Artikeln var först publicerad på Lunds universitets webbplats.