Biokol renar jorden från gifter

I Sverige beräknas omkring 80 000 markområden vara förorenade med bland annat oljerester och tungmetaller. Om man ska bygga eller anlägga något nytt måste jorden först saneras. Stora mängder jord schaktas då bort och transporteras till särskilda deponianläggningar som avfall. Nu finns hopp om ett klimatsmart alternativ, där jorden kan saneras på plats med så kallat biokol.

Biokol kan, precis som vanligt grillkol, tillverkas av trämassa, men även av exempelvis matrester eller trädgårdsavfall.

I forskningsprojektet ”Biokol – från organiskt avfall till resurs för nyttiggörande av jordavfall” grävde forskare vid Statens Geotekniska Institut ner biokol i förorenad mark. Resultaten var tydliga. För organiska miljögifter, så kallade polycykliska aromatiska kolväten (PAH:er) som finns i bland annat eldningsolja och äldre asfalt, minskade spridningsrisken med hela 99 procent. Och det redan vid en liten tillsats av biokol, berättar forskningsledaren Anja Enell vid Statens Geotekniska Institut.

Miljögifter minskade nästan helt med biokol

– Redan vid en tillsats på tre procent biokol lyckades vi få ner spridningsrisken för organiska miljögifter med 99 procent. Även för tungmetaller som koppar och zink fungerar det bra.

Kolet tar inte bort gifterna, utan binder dem till sig. De stannar där de är i stället för att lakas ur och hamna i vattendrag och grundvatten. Men det gäller inte alla föroreningar. Biokol fungerar sämre för vissa ämnen med negativ elektrisk laddning, och kan till och med öka spridningen av exempelvis arsenik, krom, molybden, antimon och vanadin.

Det är ämnen som är vanliga på gamla industriområden.

– Man måste karaktärisera jorden för att veta vilken föroreningssituation som råder. Så är det med andra reningstekniker också, det finns sällan en metod som funkar för allt, säger Anja Enell.

Det unika med biokolrening är att metoden utöver att rening även kan ha en positiv klimatpåverkan. Biokol binder koldioxid och utgör på så vis en stabil kolsänka.

Med biokolrening kan jorden ligga kvar och behovet av schaktning, transport och särskilda deponiplatser försvinner. Dessutom slipper man fylla på med ny jord, eller annan fyllnadsmassa.

– Jord är en ändlig resurs som vi måste vara väldigt rädda om. Fin matjord tar det hundratals år att återbilda. Kan jorden vara kvar utan att utgöra någon risk är det bra både för miljön, klimatet och landskapet, säger Anja Enell.

Biokol har störst effekt på dålig jord

Kol kan bevaras i jord i tusentals år. I Amazonas finns extremt bördiga områden med höga kolhalter, så kallad terra preta efter portugisiskans ”svart jord”. Jordbrukskulturer som verkade på platsen myllade ner kol och organiskt avfall i jorden.

Effekten är störst på dålig jord, med låg mullhalt och för tät struktur. Naturlig mull fyller en liknande funktion, med den skillnaden att den bryts ner mycket snabbare än kolet.

Det är inte bara jord som kan bli bättre genom en dos biokol. Även koldioxidutsläppen till atmosfären kan minska – med biokol i djurfoder. I ett försök att förbättra foderkvalitet och samtidigt minska utsläppen av metangas utfordras svenska kor med biokolblandat foder.

Kvigor käkade foder med biokol

Vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala pågår studien ”Den ekologiska mjölkgården som kolsänka”, där nyttan av att blanda biokol i foder undersöks. Sommaren 2020 gjorde forskarna ensilage av timotej och rödklöver blandat med 2 till 6 procent pulveriserat biokol i en laboratoriesilo – och undersökte sedan fodrets egenskaper.

Under stallperioden 2021-22 genomförs ett försök i större skala med en grupp äldre kvigor, berättar forskningsledaren Torsten Eriksson.

Men äter kor verkligen kol?

– Ja, det gör de definitivt, enligt de studier där det har blandats i fodret, säger Torsten Eriksson. Det finns en kontinuerlig historia ända sedan antiken av användning av biokol i veterinärmedicinskt syfte, mot alla sorters magåkommor och framförallt diarréer.

Förhoppningen är dels att tillsatsen av biokol ska förändra konsistensen på kornas avföring genom att binda fukt så den blir torrare – och djuren därmed renare. Och dels att minska metangasen. I projektet ska även mängden av ammoniak och metan från gödseln kontrolleras. Metan står näst efter koldioxid för det största bidraget till den globala uppvärmningen.

Ekonomiskt värde kan få fler att använda biokol

För en lantbrukare kan inblandningen av biokol i fodret öka effektiviteten i hela kedjan (foder-mjölkproduktion-gödselhantering-odling).

2020 blev biokol godkänt som jordförbättrings­medel i certifierad EU-ekologisk produktion.

Eftersom biokol innebär en investering, är det viktigt att kartlägga vilka värden och mervärden som finns hos produkten i alla led, menar Torsten Eriksson. Hur samhället och slutkunder värderar det klimatsmarta valet har stor betydelse. I Sverige ska Hushållningssällskapet Sjuhärad till 2023 ha tagit fram ett certifieringssystem för klimatkompensation där företag kan köpa kolsänksrätter av svenska lantbrukare som använder biokol i odlingen.

– Finns det ett ekonomiskt värde, antingen genom att kunder är beredda att betala mer eller i form av miljöpremier av något slag, så bidrar det till att fler använder biokol, säger Torsten Eriksson.

Text: Jenny Damberg på uppdrag av forskning.se