Världens första poliskår blev en succé

Professionella poliskårer är en självklar del av det straffrättsliga systemet i dag. Men i vilken grad de avskräcker från brottslighet kan vara svårt att mäta. Randi Hjalmarsson, professor i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, och Anna Bindler, forskare vid universitetet i Köln, undersöker relationen mellan polisnärvaro och brottslighet genom att titta på ursprunget till det moderna polisväsendet: införandet av The London Metropolitan Police (The Met) år 1829. The Met introducerades i ett område med 11 kilometers radie runt Charing Cross i London – områdena utanför den radien och the City of London exkluderades.

Bytte till förebyggande arbete

Innan The Met fanns var polisarbetet i London decentraliserat, lokalt organiserat och mestadels reaktivt. Ett system med belöningar som tillskott till relativt låga löner gav polismännen incitament till att gripa brottslingar, men avskräckte inte människor från att begå brott från första början.

– Den nya poliskåren innebar en betydande utökning av antalet poliser, men kanske viktigast av allt var att polismännens uppgifter skiftades fokus, från ett reaktivt till ett brottsförebyggande och avskräckande polisiärt arbete. Polismännen började patrullera regelbundet, i igenkännbara uniformer, för att förhindra brott, säger Randi Hjalmarsson.

The Met kännetecknades också av organisatoriska förändringar: centraliserat polisarbete med en betoning på högkvalitativt, professionellt beteende.

Poliserna blev synligare

Att i detalj mäta brottslighet och polisarbete nästan 200 år tillbaka i tiden är en stor utmaning. Forskarna har använt sig av flera olika arkiv som källor, inklusive digitaliserade rapporter om rättegångar vid The Old Bailey (brottmålsdomstolen för London och Middlesex), dagliga rapporter om brott från åtta polisstationer i hela London från tiden före och efter införandet av The Met, samt personalregister. De har jämfört brottsnivåerna före och efter införandet av den nya polisorganisationen, och, beroende på datakälla, kunde de också jämföra dessa förändringar med förändringar i brottslighet i områden utanför The Mets upptagningsområde.

– Vår slutsats är att skapandet av den första professionella poliskåren på många sätt var en succé, säger Randi Hjalmarsson.

Analyser av vittnesmål från rättegångar vid The Old Bailey visar att den nya poliskåren verkligen var synlig på platser inom The Mets upptagningsområde. Våldsbrotten minskade markant, antalet rån med över 40 procent i de inre delarna av London. Det syns ingen tydlig minskning av egendomsbrott, som stölder och inbrott, men det finns belägg för att det kan bero på att fler brott anmäldes och klarades upp. Och fler anmälda brott kan också ses som en framgång för den nya polisstyrkan.

Finns både likheter och skillnader

– Vi ser att införandet av en professionell poliskår ökade säkerheten genom att avskräcka från brottslighet och öka viljan att anmäla brott. Om dagens debatt om polisreformer och budgetnedskärningar resulterar i minskade polisstyrkor eller till och med stängning av lokala stationer, kan våra resultat vid en första anblick peka mot att brottsligheten skulle kunna öka, säger Randi Hjalmarsson, men höjer samtidigt ett varningens finger:

– Även om det finns många paralleller mellan dagens debatt om polisreformer och den för tvåhundra år sedan – vad gäller våldsanvändning, opartiskhet, kvalitet, centralisering och storlek på poliskåren – så finns det också många skillnader, både inom det straffrättsliga systemet och i samhället i stort.

Vetenskaplig artikel:

The Impact of the First Professional Police Forces on Crime.

Kontakt:

Randi Hjalmarsson, professor i nationalekonomi, randi.hjalmarsson@economics.gu.se