Bioolja kan produceras av kraftvärmeverk i Sverige

I ett kraftvärmeverk eldar man med bland annat träflis för att hetta upp vatten. Vattenångan driver en turbin som i sin tur genererar el och fjärrvärme till bostäder. Men behovet av fjärrvärme har minskat, både till följd av bättre isolering i husen och på grund av klimatförändringar. Samtidigt är Sverige i behov av bioolja som kan bli biodrivmedel för klimatvänligare transporter och som ersättning till fossil olja inom kemikalieindustrin.

Göra bioolja av träflis

Mot den bakgrunden har forskare, tillsammans med det kommunalägda energibolaget Kraftringen i Lund, undersökt ifall kraftvärmeverket i Örtofta kan vidareutvecklas och börja producera bioolja av sitt träflis.

– Enligt våra tester och beräkningar kan kraftvärmeverk bidra med stora mängder inhemsk bioolja som kan ersätta fossil olja både för uppvärmning och i transportsektorn, säger Lovisa Björnsson, professor i miljö- och energisystem vid LTH, Lunds universitet och projektledare.

Processen de studerat kallas pyrolys. I den hettas biomassan snabbt upp och förångas och kondenseras sedan ner till en vätska som består av en mix av kolkedjor, på samma sätt som fossil olja.

– Bara anläggningen i Örtofta kan producera motsvarande 0,7 TWh bioolja per år. Det kan jämföras med att exempelvis användningen av svensk biogas i transportsektorn motsvarar 1,1 TWh, säger hon.

Kan dubbla mängden biodrivmedel

I Sverige finns nära hundra kraftvärmeverk med liknande förutsättningar och som därmed också skulle kunna börja producera pyrolysolja på samma sätt.

I energitermer skulle en sådan produktion kunna bidra med 20 TWh bioolja, vilket är mer än den svenska biodrivmedelsimporten 2019 på 18 TWh. Den totala energianvändningen inom transportsektorn var samma år 90 TWh.

Energibolaget Kraftringen går nu vidare med att undersöka förutsättningarna för att eventuellt bli producent av pyrolysolja.

– Det finns flera synergivinster med att införliva produktion av pyrolysolja i vår existerande produktionsprocess i Örtofta. Nu tittar vi på ett upplägg för en förstudie, som vi hoppas kunna fatta beslut om under hösten 2021, säger Peter Ottosson, projektledare på Kraftringen.

Bidrag att söka

De företag som går i frontlinjen och är de första som investerar i ny teknik tar en ekonomisk risk.

– Därför finns både i Sverige och EU innovationsstöd för den som vill ta den risken, säger Lovisa Björnsson.

Rapport:

Bioolja från befintliga kraftvärmeverk – en systemstudie (pdf)

Kontakt:

Lovisa Björnsson, LTH, Lunds universitet, lovisa.bjornsson@miljo.lth.se