Hårt arbetstempo, höga känslomässiga krav och lågt inflytande – så upplever barnmorskor i Sverige sin arbetsmiljö.
– Det verkar inte röra sig om brist på barnmorskor i Sverige utan en brist på hållbara arbetsförhållanden och ett hållbart arbetsliv, säger Malin Hansson, doktorand på institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Arbetsmiljön sämre än hos referenspopulationen
Hennes avhandling omfattar flera delstudier, varav en bygger på en nationell undersökning där 2 060 barnmorskor på olika arbetsplatser i landet tillfrågades om sin arbetsmiljö.
De var i snitt 48 år gamla och hade 16 år i yrket. Enbart 52 procent jobbade heltid. Svaren gavs under februari-april 2020 och jämfördes med en svensk referenspopulation.
Barnmorskorna angav negativa värden, signifikant sämre än gruppen de jämfördes med, gällande arbetstempo, rollkonflikter, utmattning, kvantitativa och känslomässiga krav, inflytande, erkännande och självskattad hälsa.
Meningsfullt men ansträngt
De svarande angav också låga värden på det som kallas organisatorisk rättvisa, alltså hur en anställd uppfattar sin organisations beteende, beslut och handlingar, och hur det i sin tur påverkar de anställda och deras tillit till organisationen.
På några områden avvek barnmorskorna positivt från referenspopulationen. Det gällde arbetets mening och rika variation. Att upprätthålla meningsfullhet i en ansträngd kontext kräver dock professionellt mod. Meningsfullheten och det professionella modet kan ses som hälsofrämjande skyddande resurser som behöver stärkas, menar Malin Hansson.
– Barnmorskor rapporterar en stor meningsfullhet i sitt arbete men också att deras arbetssituation är ansträngd, fabriksliknande och övermedikaliserad med höga krav och brist på organisatoriska resurser och stödsystem, säger hon.
Ökad grundbemanning och stärkt professionell roll
Enligt Malin Hansson ger studierna i hennes avhandling stöd för ökad grundbemanning och en stärkt professionell roll som behöver förtydligas på olika nivåer även ledningsmässigt. Det skulle göra det möjligt för barnmorskor att arbeta kvinnocentrerat, evidensbaserat och utifrån barnmorskans kompetensområde. Dessutom finns det stöd för modellen med en födande per barnmorska, menar hon.
Det behövs också mer differentierad vård och fler vårdnivåer som öppnar för allt från hemförlossningar, via barnmorskeledda enheter till högmedikaliserad sjukhusvård när så krävs. Det skulle bli bättre för kvinnorna, och samtidigt öka sannolikheten för att förlossningsvården lyckas behålla barnmorskor samt attrahera nyutexaminerade och de som lämnat.
Strukturella förändringar nödvändiga
En förbättrad arbetssituation och arbetsrelaterad hälsa för barnmorskor bör dessutom vara kostnadseffektiv och bidra till att ge en säker högkvalitativ kvinnocentrerad vård inom fältet för sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa i Sverige, konstaterar Malin Hansson.
– Avhandlingens resultat lägger grunden för hälso- och sjukvårdsorganisationer att genomföra strukturella förändringar som krävs vad gäller styrning, ledning, organisation och resursfördelning för att påverka och förbättra arbetsmiljön och arbetsvillkoren för barnmorskor, avslutar hon.
Vetenskaplig artikel:
A meaningful work in a strained context – exploring midwives’ work situation and professional role.
Kontakt:
Malin Hansson, doktorand på institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, malin.hansson@fhs.gu.se
