Bild: Sven Mieke/Unsplash.
Artikel från Högskolan i Gävle

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Var åttonde person i åldern 16-25 år har använt eller använder preparat som är muskelbyggande eller har som syfte att förändra kroppens utseende enligt en studie från Högskolan i Gävle.

Att cirka 12 procent ungdom har tagit preparat för att förändra sin kropps utseende var en oväntat hög siffra för Anna Qvarfordt, Lena Svennberg och Göran Svedsäter, forskare inom Idrottsvetenskap vid Högskolan i Gävle som gjort studien tillsammans med Lars Westfelt, Högskolan i Gävle och My Lilja, Malmö Universitet. 

Det sociala spelar stor roll

Utöver att användningen av preparaten är betydligt mer utbredd än förväntat så visade undersökningen att det sociala sammanhanget och självbilden har stor betydelse för vilka som är brukare.

– Det är tydligt att det sociala spelar stor roll, men även hur man ser på sin kropp. Om man har vänner som använder de här preparaten så ökar oddsen för användning 8-9 gånger, säger Göran Svedsäter, lektor i Idrottsvetenskap.

Om studien:

Studien bygger på enkätsvar från 2101 svenska ungdomar. Studien är ovanlig eftersom enkätundersökningen har ett representativt urval från alla svenskar i åldern 16-25 oavsett geografisk hemvist och social kontext. De flesta liknande studier har varit snävare och riktat in sig på idrottsutövare eller någon annan undergrupp inom åldersspannet.

I den nya undersökningen är frågorna också lite bredare och riktar inte bara in sig på användning av dopingpreparat av typen anabola steroider. I stället används definitionen PIES, Performance and Image Enhanching Substances, som innefattar både lagliga och olagliga preparat. Gemensamt för preparaten är att de tas av människor som vill ändra sitt fysiska utseende, förbättra sin idrottsprestation eller både och.

– Mig veterligen är detta den första studien av det här slaget och ett resultat av en satsning på bredare samhällsfokus inom forskningen på Idrottsvetenskapen på Högskolan i Gävle, säger Göran Svedsäter.

Större andel kvinnor än väntat

Undersökningen ger även en insyn i hur unga svenskar ser på sig själva och sina kroppar. Hela 83 procent av kvinnorna har svarat att någon del av sin kropp inte är tillräckligt attraktiv. Vidare anger 21 procent av alla som deltog att deras sociala liv påverkas till följd av att de är missnöjda med sin kropps utseende.

– Detta har ett samband med användandet av PIES och är en aspekt som ger möjlighet att hitta andra sätt att angripa problemet med missbruk av de här preparaten, säger Lena Svennberg, lektor i Idrottsvetenskap.

– Det här tyder på både psykisk och fysisk ohälsa. Vi märker att det hos tjejer finns ett missnöje med hur de ser ut. Användning av doping och preparat som ska förbättra utseendet är tidigare något man förknippat med unga killar, men här ser vi en större andel tjejer nu, sex procent, som använder eller har använt sådana preparat, säger Anna Qvarfordt, lektor i Idrottsvetenskap.

Forskarna vill att resultatet av studien ska användas till förebyggande insatser för folkhälsa och till fler studier som sätter fokus på den sociala kontexten och skälen till att användning av PIES uppstår.

Läs mer: Antidoping Sverige

Vetenskaplig artikel:

Performance and image enhancing substance use among young people in Sweden.

Kontakt:

Göran Svedsäter, lektor i Idrottsvetenskap vid Högskolan i Gävle, gonsvr@hig.se
Anna Qvarfordt, lektor i Idrottsvetenskap vid Högskolan i Gävle, anna.qvarfordt@hig.se
Lena Svennberg, lektor i Idrottsvetenskap vid Högskolan i Gävle, lena.svennberg@hig.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera