När sjuksköterskor slutar på grund av missnöje får de som blir kvar mer att göra. Verksamheten blir lidande och fler säger upp sig. Ledningen reagerar ofta med att säga nej till allt personalen ber om.
Bristen på sjuksköterskor är ett globalt problem som påverkar såväl patienter som sjukvårdspersonal. En forskargrupp vid Lunds och Malmö universitet kan genom en omfattande studie med stor säkerhet peka ut vad som är problemet: ökad arbetsbelastning, svårighet att förena arbete och fritid, dåligt ledarskap, svagt erkännande av de anställdas förmågor, bristfällig introduktion till nya arbetsplatser och för lite fokus på livslångt lärande och kompetensutveckling.
– Dessa resultat förvånar inte någon. Och lösningen på problemet är inte heller särskilt överraskande, säger Rebecca Selberg, genusvetare vid Lunds universitet som tillsammans med Paula Mulinari, docent i socialt arbete vid Malmö universitet har genomfört studien.
Exitspiral när sjuksköterskor slutar
När missnöjda sjuksköterskor börjar lämna en viss verksamhet uppstår en negativ spiral, en exitspiral som forskarna kallar den för; när några sjuksköterskor försvinner får de som är kvar mer att göra och svårare att upprätthålla rutiner. Nya sjuksköterskor rekryteras. Dessa får alltför snabbt – och utan tillräcklig tid för upplärning – ett stort ansvar, vilket ofta leder till att de känner stor press och brist på kontroll. Verksamheten blir lidande och fler säger upp sig. Ganska snabbt får avdelningen dåligt rykte och ingen vill söka sig dit. Få sjuksköterskor leder till färre sjuksköterskor men detsamma gäller för det omvända: Populära arbetsplatser får många sökande.
– När dessa pressade situationer uppstår har ledningar en tendens att bli alltmer rigida och säga nej till allt som personalen ber om, från höjda löner till förändringar i schemat, säger Paula Mulinari. Detta förstärker i sin tur personalens känsla av att arbeta i en instabil organisation där deras arbetsinsats tas för given.
Ledningen erkänner inte problemen
I forskarnas intervjuer med ledningspersoner framkom att de ofta är av uppfattningen att massavhoppen beror på att unga är hoppjerkor och gärna vill prova sina vingar på fler ställen, samt att det är ett sätt för sjuksköterskor att höja sina löner.
– Visst kan detta stämma till viss del, säger Rebecca Selberg. Men om man inte erkänner att det finns ett problem och tar tag i det på allvar går det inte att komma till rätta med sjuksköterskebristen.
Lyssna på de anställdas analyser
Förutom problemet med för låga löner – som bara kan lösas genom att höja dem – måste chefer på alla nivåer bli bättre på att lyssna och låta de anställdas analyser av problemen inom organisationen komma fram. Det är då och endast då som sjukvården kan komma till rätta med sjuksköterskebristen, menar forskarna. Deras studie visar att sjuksköterskor som blir lyssnade på ofta gärna kommer tillbaka till sina gamla arbetsplatser.
Det finns inga mirakelkurer som kan få sjuksköterskorna att stanna, menar forskarna. Det handlar om rimlig arbetsbörda och arbetstider, ökade resurser och löneutrymme, tid för kunskapsöverföring och kompetensutveckling, samt att ledningen lyssnar på dem och tar tillvara deras kompetens och erfarenhet.
Om forskningen:
Studien bygger på 1 500 enkätsvar, 50 djupintervjuer med såväl sjuksköterskor som personer i ledningsposition, samt så kallad deltagande observation vid olika sjukhus.
Vetenskaplig artikel:
Exit Spirals in Hospital Clinics: Conceptualizing Turnover Contagion Among Nursing Staff.
Kontakt:
Rebecca Selberg, forskare vid SUS och lektor i genusvetenskap, Lunds universitet, rebecca.selberg@genus.lu.se, Paula Mulinari, docent i socialt arbete, Malmö universitet, paula.mulinari@mau.se
