Nyanlända barn och unga som får fortsätta använda alla sina språk i skolan klarar kunskapskraven bättre – i alla ämnen. Även i svenska.
Sverige, liksom andra länder, rustar sig nu för att ta emot de som flyr från krigets Ukraina. Flyktingvågen innebär inte minst att många barn och unga med ett annat modersmål än svenska på kort tid ska börja i svensk skola.
Traditionell undervisning utgår ofta från att nyanlända elever ska lära sig svenska först för att sedan ta sig an övriga ämnen.
– Det tar i snitt fem år att bli så bra på svenska att en elev kan tillgodogöra sig ämnena på sitt nya språk. Under den tiden riskerar de att stanna i sin kunskapsutveckling och i hela sin språkutveckling, säger Anders Jakobsson, professor i naturvetenskapernas didaktik vid Malmö universitet.
Flerspråkighet är en resurs i skolan
Anders Jakobsson är redaktör för en ny internationell antologi, tillsammans med Annika Karlsson, universitetslektor i naturvetenskapernas didaktik, och Pia Nygård Larsson, docent i svenska som andraspråk med didaktisk inriktning, också vid Malmö universitet.
I antologin lyfter forskarna fram flerspråkighet som en viktig resurs i skolan.
– Vi har arbetat utifrån metoder som gör det möjligt för elever att fortsätta utvecklas i de olika ämnena samtidigt som de snabbare och mer effektivt lär sig ett nytt språk. Principen kan underlätta för elever från förskolan upp till studenter på universitetsnivå, säger Anders Jakobsson.
Elever får använda alla sina språk
Metoden går ut på att eleverna får använda alla sina språk i undervisningen och kallas på engelska för translanguaging (transspråkande på svenska). För att de barn och unga som nu kommer till Sverige ska kunna ta till sig undervisningen i skolan bör de kunna fortsätta använda sitt modersmål, varvat med den svenska de börjat lära sig och andra språk de behärskar, enligt forskarna.
– Förutom bättre ämnesförståelse ger den öppna språkanvändningen också en känsla av samhörighet genom att det egna språket accepteras och får högre status. Det skapar inkludering, säger Annika Karlsson som tittat närmare på flerspråkig naturvetenskaplig undervisning på skolor i Malmö.
– När vi studerat svensk- och arabisktalande elevers lärande ser vi att när eleverna har tillgång till sitt modersmål kan de utveckla logiska relationer i språket och samband mellan olika begrepp, vilket ökar chansen att förstå hur ett resonemang hänger ihop, säger Annika Karlsson.
Ingen konkurrens mellan språken
Samtidigt som eleverna får tillgång till alla sina språk utvecklar de även sin svenska, enligt forskarna, som påpekar att det i ett globalt perspektiv är vanligt att växa upp med flera språk.
– Det finns ingen motsättning eller konkurrens mellan språken. När barnen utvecklar nya ord på sitt modersmål, kan de samtidigt utveckla en bra förståelse på svenska, säger Pia Nygård Larsson.
Vilka krav ställer det på lärare att jobba mer med flerspråkighet?
– Läraren i klassrummet behöver inte kunna alla språk, men måste göra det möjligt för eleverna att använda alla sina språkliga resurser. Elever kan prata sinsemellan på sitt modersmål, de kan också få jobba i språkgrupper och successivt skolas in i aktiviteter som exempelvis hur en laboration går till, säger Pia Nygård Larsson.
Flera pilotprojekt där metoden testas pågår just nu på skolor i Malmö. Men mer behöver göras, både på lärarutbildningen och bland verksamma lärare, för att flerspråkighet ska bli en naturlig del av skolans undervisning, enligt Anders Jakobsson som menar att ukrainska lärare som kommer till Sverige nu kan bli en viktig resurs i det arbetet.
– Det behövs ett paradigmskifte i svensk skola där elever får använda fler språk i undervisningen eftersom det i slutändan gynnar alla deras språk och ämneskunskaper. Det handlar om ett förhållningssätt som lärare måste vara övertygade om för att öppna upp sina klassrum. Lärare behöver också mer stöd, till exempel genom fortbildning, för att kunna använda flerspråkighet som verktyg, säger han.
Translanguaging – Flerspråkighet som resurs
Translanguaging kan användas för att underlätta för elever att förstå olika processer. Ett exempel är fotosyntesen. En mening som ”fotosyntesen är en process där de gröna växterna med hjälp av solens energi omvandlar koldioxid och vatten till glukos och syre” kan vara svår för en elev med knapphändig svenska att ta till sig.
Ord som ”fotosyntesen” och ”koldioxid” lär sig eleverna vanligtvis på svenska men sambandsorden – som skapar relationer mellan begreppen – ”med hjälp av” och ”omvandlar till” kan eleverna behöva använda och sinsemellan diskutera på sitt modersmål för att förstå helheten.
Kontakt:
Anders Jakobsson, professor i pedagogik, anders.jakobsson@mau.seeller
