Tre av fem kvinnor i chefsposition har upplevt könsdiskriminering och kränkningar. Tio års jämställdhetsarbete i skogssektorn har gett magert resultat, visar en uppföljning från 2011.
Skogssektorns jämställdhetsarbete har haft vissa positiva effekter, men på det stora hela har förändringen varit begränsad. Det visar studien som följt upp en undersökning av jämställdheten i skogsbranschen som publicerades 2011.
– Den visar att könssegregeringen inom skogssektorn har minskat något, men att den till stor del består, säger Elias Andersson, forskare inom arbetsvetenskap
– Vi ser visserligen att lika många kvinnor som män är chefer på låg- och mellannivåer, men tre av fem kvinnor i chefsposition har upplevt könsdiskriminering eller kränkningar.
Undersökningen har genomförts under 2021 av Elias Andersson och Maria Johansson bägge forskare vid Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU, med bakgrunder inom teknik, arbetsvetenskap, pedagogik, genusvetenskap och idéhistoria.
Hugget som stucket för kvinnor i skogssektorn
– Vi hade så klart hoppats på större positiva förändringar, men tyvärr ser vi bara små skillnader från 2011. Det kan upplevas nedslående att förändringen går så långsamt. Den här typen av undersökningar är nödvändiga, då de belyser missförhållanden och kan ligga till grund för det fortsätta förändringsarbete som vi alla behöver göra.
- Två av fem kvinnor inom skogssektorn upplever en utsatthet i form av könsdiskriminering (motsvarande andel bland männen är mindre än var tionde).
- Tre av fem kvinnor i chefsposition har upplevt könsdiskriminering eller kränkningar.
- Tillsyn och natur- och miljövård är de två mest kvinnodominerade arbetsområdena, medan ”försäljning, avverkning och inköp” är de mest mansdominerade.
Källa: Rapporten Tio år med jämställdhet på agendan.
Under de tio år som har passerat mellan undersökningarna har händelser som #metoo och #slutavverkat visat på stora utmaningar i skogsbranschen när det gäller sexuella trakasserier, kvinnors utsatthet och ojämställda normer och kulturer – liksom i många andra branscher.
Den nationella jämställdhetsstrategin från 2011 har, tillsammans med det regionala arbetet, lyft jämställdhet på den skogliga agendan. Olika företag och organisationer, inklusive SLU, har internt och på olika sätt arbetat med frågan för att öka medvetenheten.
Hur kan det komma sig att så lite händer?
– Det är en stor utmaning att förändra ojämställda normer, kulturer och strukturer och det kräver ett prioriterat, kunskapsbaserat, systematiskt och målinriktat jämställdhetsarbete. Jag tycker mig se att medvetenheten kring detta börjar landa, men det ställer nya krav på både enskilda organisationer och sektorn i stort, säger Elias Andersson.
Varför väljer kvinnor skoglig utbildning? Och varför gör män det? Resultat i rapporten om skogsutbildades villkor på arbetsmarknaden.
Motiven skiljer sig till viss del åt mellan män och kvinnor. Män har i högra utsträckning tidigare och mer direkt erfarenhet och koppling till skogen, genom arbete eller genom familjens eller släktens skogägande. Kvinnor å andra sidan drivs i högre grad av ett intresse för hållbarhet och miljö och av möjligheten att få intressanta arbetsuppgifter.
- Både män och kvinnor uppger att de generellt sett har en positiv upplevelse av sin utbildning och har i mycket hög utsträckning fått arbete direkt efter avslutad utbildning.
Var fjärde kvinna och var femte man har lämnat skogssektorn. Många fler kvinnor än män gör det efter att ha arbetat inom sektorn en längre tid, och anger att de inte skulle välja samma utbildning i dag.
Hur står det till med jämlikheten i skogssektorn?
- Kvinnors och mäns kompetens värderas lika i skogssektorn, uppger deltagarna i undersökningen. Samtidigt upplever de normer och kultur som ojämställda.
- Kvinnor har idag en snabbare väg till chefsposition än tidigare. Skillnaden i antalet chefer på lägre eller mellannivå har försvunnit. Men i företagsledningar dominerar män i olika positioner. Och tre av fem kvinnor i chefsposition har upplevt könsdiskriminering eller kränkningar.
- Skogsstyrelsen fortsätter att vara den organisation som har flest kvinnor anställda i jämförelse med män
- Andelen kvinnor som är anställda inom skogsbolag har stigit, medan andelen inom skogsägarföreningarna har sjunkit.
Rapporten bygger på en enkätstudie som inbegriper samtliga kvinnor med en högre skoglig utbildning samt en spegelgrupp av män med motsvarande utbildning, ålder och examensår. Totalt gick enkäten ut till 1618 personer, med en svarsfrekvens på 53 procent.
Undersökningen har genomförts under 2021 med stöd av SLU:s skogsvetenskapliga fakultet, Skogforsk och sex regionala skogsprogram. Syftet är att bidra med kunskap till en fortsatt utveckling av jämställdhetsarbetet.
Kontakt:
Elias Andersson, docent i teknologi med fokus på arbetsvetenskap vid Institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet elias.andersson@slu.se
