Hbtq-personer utsätts för hån på jobbet
ArbetsmiljöMänskliga rättigheterPsykisk hälsaHbtq-personer utsätts ofta för kränkningar på sina arbetsplatser, visar forskning. Värst drabbade är transpersoner och bisexuella. Så här kan en hbtq-ovänlig arbetsplats te sig.
I en kartläggning från KTH, Kungliga Tekniska Högskolan, samt Göteborgs universitet sammanfattas den kunskap som finns om hur hbtq-personer upplever sin arbetsmiljö.
Slutsatsen: Inte alla har en dålig arbetsmiljö, men många är med om diskriminering, trakasserier och mikroaggressioner. Det senare är subtila och ibland omedvetna aggressiva handlingar i form av kommentarer, skämt eller frågor.
Värst drabbade är transpersoner och bisexuella, enligt forskningen.
Kränkande kroppskommentarer
– Det kan handla om att ordet bög används som ett skällsord, eller att som transperson få privata och integritetskränkande kommentarer om sin kropp, till exempel om sina könsorgan, säger Andrea Eriksson vid KTH.
Heteronormativ – ”alla är straighta”
Heteronormativitet är ett antagande om att andra är heterosexuella och att heterosexualitet är det normala. Män förväntas åtrå kvinnor sexuellt och tvärtom.
Med heteronormativ utgångspunkt ser man också kön som binärt, alltså som två separata och distinkta. Detta inkluderar en förväntan om att kvinnor och män ska bete sig på ett visst sätt.
Ett par exempel på heteronormativitet: Man antar att en ny person på jobbet är heterosexuell – fastän man inte har någon relevant information som faktiskt indikerar det. Man frågar ett barn ”Vad heter din mamma och pappa?” för att man som utgångsläge antar att barnet lever med föräldrar av skilda kön.
Källa: Wikipedia samt KTH
Heteronormativt arbetsklimat innebär risker
Kartläggningen visar att ett heteronormativt klimat har negativ påverkan på hbtq-personers arbetsmiljö. Heteronormativitet, se faktaruta, innebär att heterosexualitet tas för given och andra sexuella läggningar, exempelvis homo- och bisexualitet, ses som avvikande.
En arbetsplats med ett heteronormativt klimat utgör en riskfaktor eftersom det osynliggör hbtq-frågor och skapar en osäkerhet bland anställda om andras uppfattningar om dem.
Blir mindre öppna om sig själva
Det, i sin tur, kan bidra till att människor är mindre öppna om sin sexuella läggning eller könsidentitet utifrån rädsla för hur andra ska reagera.
Att inte vara öppen kan leda till att man inte känner så mycket gemenskap med kollegorna. Det kan också göra att jobbet känns tråkigare, att känslan av engagemang saknas och att man mår sämre än man annars hade gjort.
Chefen är mycket viktig
– En bra utgångspunkt är att alltid agera som att alla könsidentiteter eller sexuella läggningar kan finnas representerade i ett rum, säger Andrea Eriksson.
– Det innebär att det är viktigt både som chef och kollega att alltid agera och säga ifrån vid förekomst till homofoba skämt eller att aldrig utgå ifrån att en kollegas partner är av motsatt kön. Det ger stöd och kan skapa en trygghet även för dem som inte är öppna.
Det är särskilt viktigt att chefer, som del i sitt arbetsmiljöansvar, visar synligt stöd för hbtq-personer och verkar för en inkluderande arbetsmiljö, säger Andrea Eriksson. Passivitet från chefer ger spelrum för mikroaggressioner, diskriminering och trakasserier, enligt forskningen.
Text: Peter Ardell
Vetenskaplig artikel:
Hbtq-personers organisatoriska och sociala arbetsmiljö, Myndigheten för arbetsmiljökunskap
Kontakt:
Andrea Eriksson
andrea4@kth.se
