Därför delas Mahsa Aminis namn, gång på gång, i sociala medier
Sociala medierDemokratiJämställdhetMänskliga rättigheterMedia och kommunikationVeckorna efter Mahsa Aminis dödsfall i Iran sprids hennes namn som en protest i sociala medier. Ibland skrivs bara hennes namn, inget mer, i diverse kommentarsfält. Här är möjliga orsaker till det, enligt Kristoffer Holt, professor i medie- och kommunikationsvetenskap.
Mahsa Amini dog efter ett polisingripande i Iran i september 2022, se faktaruta nedan. Sedan dess sprids hennes namn i sociala medier. Ibland innehåller kommentarer enbart hennes namn, inget mer. Det här kan man se i inlägg om nyheter kring Iran, men också i helt andra sammanhang.
Mahsa Amini och protesterna i Iran hösten 2022
I september 2022 dog Masha Amini, även kallad Jina Amini, på ett sjukhus i Irans huvudstad Teheran. Officiellt hävdades att hon avlidit till följd av sjukdom. Flera personer har dock vittnat om att Masha Amini strax före dödsfallet utsatts för brutal misshandel i polisförvar, gripen för att inte burit sin hijab ”rätt”.
Dödfallet satte igång omfattande protester i Iran mot regimen och mullorna. Bland andra Amnesty International har rapporterat om ett omfattande våld från säkerhetsstyrkor mot demonstranter. Amnesty skriver att det framgår tydligt att säkerhetsstyrkor använder dödligt våld, till exempel genom att skjuta rakt in i folkmassor.
Källor: Wikipedia, CNN, Amnesty International
– Det är som att namnet får ett eget liv. Fler människor har omkommit i Iran efter det att Mahsa Amini gick bort. Men det är hennes namn som lever vidare som en symbol i kampen för kvinnors rättigheter, säger Kristoffer Holt, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Linnéuniversitetet.
Det tydliga fokuset på en enskild individ i samband med proteströrelser är bekant, menar han.
Ett exempel från 2020 är George Floyd, som dödades av polis i USA och blev symbol för hela Black Lives Matter-rörelsen. Vi har också sett hur Greta Thunberg blivit en symbol för kampen mot klimatförändringarna.
Visa stöd – och visa sig själv
Så varför väljer så många, över hela världen, att dela Mahsa Aminis namn? Kristoffer Holt menar att det är ett sätt att visa sitt stöd. Men det handlar om annat också.
– Vi kan förstå det här fenomenet delvis som ett sätt att visa sitt stöd, men också som ett sätt att bygga en personlig identitet, ett sätt att visa sina värderingar för omvärlden. Det finns mycket forskning om varför människor väljer att dela saker i sociala medier, som pekar på de här anledningarna.
Starten: Arabiska våren
Oavsett motiv till delningar är det solklart att sociala medier är ett viktigt redskap vid protester. Detta gäller särskilt i länder med begränsad yttrandefrihet.
Något som brukar ses som en startpunkt för detta är ”den arabiska våren”, de regimkritiska protester som spreds över Nordafrika 2011. Då var det framför allt via Twitter som budskapen spreds mellan Egypten, Tunisien och andra länder i Nordafrika.
Telegram och Signal är nyare kanaler
Sedan dess är sociala medier som Facebook och Instagram givna för proteströrelser. Även meddelandeappar som Telegram och Signal används för att sprida information och undgå statlig kontroll. Den här typen av appar är mycket viktiga – inte bara för att prata med vänner, utan även för att sprida nyheter och opinionsbildning, säger Kristoffer Holt.
– I länder med skarp censur kan det vara förenat med direkt fara att driva oppositionell verksamhet. Tillgången till anonyma konton skapar nya möjligheter.
Nya möjligheter, men också risker
Sociala medier erbjuder nya möjligheter att utmana makthavarna om privilegiet att definiera verkligheten, säger Kristoffer Holt. När människor på plats, just nu till exempel i Iran, kan filma och skapa innehåll direkt från mobiltelefonen och publicera det på nätet öppnas nya möjligheter att nå ut.
Samtidigt behöver nya kommunikationsmedel inte nödvändigtvis gynna folkrörelser, poängterar han. De kan likväl användas av stater för att övervaka befolkningen och sprida propaganda.
– Vi ska inte överskatta de sociala mediernas roll. De är viktiga, men för att en proteströrelse ska ge verkliga effekter krävs att det finns något mer än sociala medier, något i den verkliga världen som kan leda förändringen.
