Skolan kan inte ensam förhindra att barn hamnar i gängkriminalitet. Men en sak som skolan verkligen kan bidra med är att få skolarbetet att kännas meningsfullt, säger kriminologen Julia Sandahl.
Hur många gånger har du det senaste året slagit någon så att personen behöver söka medicinsk vård? Går du i en socialt utsatt skola är sannolikheten att du svarar ja på den frågan tre gånger så stor som om du går i en skola med socioekonomiskt priviligierade elever.
Hur många gånger har du det senaste året tvingat någon att ge dig sina pengar eller mobil, eller har du stulit en bil, en moped eller en motorcykel? Räknas din skola som socialt utsatt är sannolikheten att du svarar ja dubbelt så stor som om du går på en socioekonomiskt priviligierad skola.
Vad har skolan med brottsligheten att göra?
– Om man som 15-åring begår ett allvarligt brott är det väl känt att risken för att fortsätta att begå allvarliga brott är stor. Mindre allvarliga brott är vanligt att ägna sig åt i den här åldersgruppen, kommenterar kriminologen Julia Sandahl, som tagit fram statistiken.
Den kommer från hennes avhandling Juvenile crime in context där hon undersöker hur brottsligheten varierar mellan olika skolor och vad den variationen beror på. För att få svar har hon analyserat de sociala och ekonomiska strukturerna i sammansättningen av elever på högstadieskolor i Stockholm.
– Jag har utgått från sociodemografiska förklaringar till att unga begår brott, som föräldrars utbildningsbakgrund, graden av arbetslöshet och utländsk bakgrund, men också från det sociala klimatet på skolan. Jag har sedan räknat fram en genomsnittsnivå för varje skola och på så sätt undersökt skoltillhörighetens betydelse för allvarlig brottslighet utöver den betydelse som individuella egenskaper har.
Stor skillnader mellan skolor
Utgångspunkten är den så kallade Stockholmsenkäten som görs av Stockholms stad vartannat år och handlar om ungdomars levnadsvanor. Julia Sandahl har använt svar från cirka 5 000 elever per undersökningsår i årskurs nio mellan 2006 och 2016.
– Jag ser då att det finns stora skillnader i brottslighet mellan skolorna och att skillnaderna verkar öka. Det tycks framför allt bero på att elever från familjer med svensk bakgrund och välutbildade föräldrar går på vissa skolor. Och att elever med utländsk bakgrund och med föräldrar med låg utbildning på andra.
Julia Sandahls material är från 2006 till 2016. Sedan dess har segregationen vuxit ännu mer, tillägger hon.
En fråga om framtidstro
Eleverna besvarade också frågan: ”Om du jämför dina framtidsutsikter med andras i samma ålder, tror du då att dina är sämre, lika bra eller bättre?”
Är du elev i en skola i ett utsatt område är det betydligt större risk att du tror att du har sämre möjligheter att förverkliga dina livsmål. Det är också troligt att du oftare känner dig rädd, ledsen och nere utan att du vet varför.
– Svaren visar en kollektiv känsla av låga framtidsutsikter på skolor i socialt utsatta område jämfört med eleverna på skolor i andra områden, säger Julia Sandahl och pekar på skäl som att inte se andra lyckas i sin närhet och att både bo och gå i skolan i områden där det är hög arbetslöshet.
– Eleverna kan ha svaga förhoppningar om att skolan ska vara meningsfull om de känner att den bygger på välfärdsmål som inte gäller för dem, fortsätter hon. Som till exempel att alla elever ska ha samma förutsättningar att lyckas.
Skolan kan kompensera – om den känns meningsfull
Skolan beskrivs ofta som en nyckelfaktor för att förhindra att unga hamnar i kriminalitet. Kan den ha den funktionen?
– Ett enkelt svar är ja, om den kan se till att så många som möjligt går ut med godkända betyg, säger hon. Men då måste skolarbetet upplevas som meningsfullt.
Att skolarbetet känns meningsfullt är en av få saker som skolan kan bidra med när det gäller att få unga att undvika kriminalitet, menar Julia Sandahl. Det kan kompensera för kända riskfaktorer för att begå brott som att till exempel växa upp i en familj där det förekommer missbruk.
Går inte lägga allt ansvar på skolan
Men ett betydligt mer besvärande svar är att även om skolan är viktig går det inte att lägga allt ansvar där, fortsätter hon.
– I ett långsiktigt perspektiv gäller det att involvera både bostadspolitik och utbildningspolitik för att motverka skolsegregationen. Vi hör ju hela tiden att skolan ska vara ett vaccin mot brottslighet men det är ett påstående som måste problematiseras. Annars tror jag att man gör det för lätt för sig.
Elever tycker om sin skola
När ungdomar själva beskriver hur det är att bo i ett utsatt område och gå i en skola där kanske bara hälften av eleverna får godkända betyg är det inte brister de beskriver utan tvärtom, gemenskap. Den bilden förmedlas av Jonas Lindbäck som är doktor i barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Under ett läsår följde han två åttondeklasser, två niondeklasser och deras lärare på en högstadieskola i ett av Göteborgs mest utsatta områden. Resultatet presenteras i avhandlingen Värsta bästa skolan.
– Eleverna var väl medvetna om bilden av deras skola, som en skola för de ”dåliga eleverna”, för stökiga och bråkiga elever med låga betyg. Men själva beskriver de att skolan är en miljö av kärlek och gemenskap. De säger att de känner sig hemma där. Att de känner sig trygga.
Lärarna särskilt viktiga för tryggheten
Lärarna var särskilt viktiga för tryggheten. Speciellt vissa som under lång tid byggt upp nära relationer till eleverna. Skolan i orten blir en betydelsefull plats för omsorg, omtanke och förtroende, menar Jonas Lindbäck.
– Min tolkning är att skolans sociala funktion är extra viktig för elever som växer upp i utsatta områden. Den väger upp för de sociala utmaningar som är kopplade till att bo och växa upp i ett område av den här typen. Skolan är också den institution som finns kvar när många andra av samhällets institutioner försvinner från området.
Vilken roll kan skolan ha för att unga inte ska hamna i kriminella gäng?
– Jag tror att den kan ha en väldigt viktig funktion. Dels att barnen har en skola i sitt närområde där de känner tillhörighet och där det finns lärare som de kan dela förtroende med. På det sättet kan skolan stärka elever och ge dem trygghet. Dels genom att ge elever möjlighet att få godkända betyg så att de kan läsa vidare. Men där har skolan stora utmaningar idag.
En ung person blev dödad
Under den period Jonas Lindbäck var på skolan i Göteborg inträffade flera skjutningar i närområdet och vid ett tillfälle blev en ung person dödad. Men trots allvaret blåste händelserna över och vardagen var snart återställd på skolan. Jonas Lindbäck säger att brottsligheten är så etablerad i området att händelser av den här typen snabbt normaliseras.
– Att kriminaliteten är närvarande gör att skolan blir ännu mer betydelsefull för eleverna. Många ungdomar menar att om de inte läser vidare finns risk att de också blir kriminella. De har sett andra som har tagit den vägen. De förhåller sig på ett naturligt sätt till brottsligheten, vilket ju är ganska skrämmande.
Läsa upp betygen eller gå till gängen
Som killen som i slutet på nian upptäckte att han inte skulle bli godkänd i alla ämnen och då upplevde att han stod i ett vägskäl: försöka läsa upp betygen eller gå till gängen.
– Eleverna är medvetna om att deras startposition är sämre. Men många har tydliga ambitioner för framtiden. De vill läsa vidare, de vill få bra jobb. Även om rädslan att misslyckas alltid är närvarande. De vet att unga från deras område inte har samma förutsättningar att lyckas i livet som ungdomar i mer priviligierade stadsdelar. Samtidigt beskriver de att utbildning är jätteviktigt.
Eleverna vill lära sig, få bra betyg och läsa vidare..
- Skolan är en plats för utbildning men också en viktig social plats där eleverna finner tillhörighet och som de saknar när det är lov. Skolan får därigenom en slags omsorgsfunktion.
- Eleverna skapar en motberättelse om sin skola som svar på omgivningens negativa syn på den. De framhåller gemenskapen och att det är en skola som vilken annan skola som helst.
- Eleverna säger att de vill lära sig, få bra betyg och läsa vidare. Att många elever trots allt inte når godkända betyg i alla ämnen beror i första hand på en rad samhällsstrukturer, som skolsegregation, elevernas sociala förutsättningar och föräldrarnas utbildningsbakgrund.
Källa: Ungdomar om hur det är att bo i ett utsatt område och gå i en skola där kanske bara hälften av eleverna får godkända betyg (Värsta bästa skolan)
Text: Lotta Nylander på uppdrag av forskning.se
