Barns rättigheter – svår fråga vid indrivning av skulder

Kristian Gustafsson vid Lunds universitet har skrivit en avhandling där han bland annat har studerat hur Kronofogdemyndigheten har påverkats av att barnkonventionen 2020 blev svensk lag.

Han har även studerat enskilda tjänstemäns beslut innan lagen kom. Sverige har varit bundet att följa barnkonventionen sedan 1990.

”Barnets bästa” – inte enkelt

Kristian Gustafsson ser i sin forskning att Kronofogdemyndigheten aktivt arbetar med frågor som rör barns rättigheter – och att det bland annat märks i nya riktlinjer som har kommit under de senaste åren.

Men enkelt är det inte. För vad är att ”beakta barnets bästa” som det står om i barnkonventionen och som är centralt i den? Här finns inte så mycket att gå på från lagar, förarbeten och andra rättsliga källor som styr Kronofogdens verksamhet och som rör skuldindrivning, enligt Kristian Gustafsson.

Brist på vägledning ger spretighet i beslut

Högsta domstolen konstaterade visserligen 2013 att ”barnets bästa” är ett av de hänsynstaganden som ska tas vid utmätning av bostäder. Men det rättsliga beslutet innehåller inte så mycket vägledning till tjänstemän som ska fatta sådana beslut.

– Beslutsfattarna vet att barnkonventionen ska tillämpas men har inte fått vidare vägledning om hur, säger Kristian Gustafsson.

Det har lett till en spretig tillämpning av barnkonventionen, menar han. Han har studerat hur jurister på Kronofogdemyndigheten resonerat kring beslut som rört barn under perioden 2018-2019.

Enskilda tjänstemän hittar smarta sätt

Dock är det tydligt, säger han, att enskilda tjänstemän anstränger sig för att tillvarata barns intressen. Och det finns en rad positiva exempel som borde kunna lyftas och användas på en bredare front i myndigheten, menar han.

– Enskilda tjänstemän hittar egna smarta sätt att se till barnets bästa. Ett exempel är tjänstemän som självmant hämtar information om att en skuldsatt person har barn, vid bostadsutmätningar. Jag har sett det vid ett par tillfällen, säger Kristian Gustafsson.

Det händer också att tjänstemän tar hänsyn till huruvida barn, i ett pågående fall, har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

– För de barnen kan ju plötsliga förändringar vara väldigt svåra, som att tvingas flytta från sitt hem. Vid utmätningar kan det i vissa fall vara lätt för den som är skuldsatt att hitta ett nytt boende, till exempel en hyresrätt. I andra fall kan det vara mycket svårt att hitta en ny bostad. Jag har sett att man har vägt in individuella barns situation vid bostadsutmätningar, och tagit hänsyn till hur ett beslut kan påverka just det barnet.

Förslag till förbättringar

Kristian Gustafsson säger att han inte är kritisk till Kronofogdemyndighetens hantering av barnrelaterade frågor. Däremot vill han belysa den bristfälliga vägledningen i rättskällorna – och peka på positiva exempel som kan visa vägen framåt.

– Jag har i min avhandling bland annat presenterat förslag om hur enskilda beslutsfattares metoder skulle kunna användas i större skala.

Mer vägledning ger hopp om framtiden

På sistone har det kommit en del vägledning från Högsta domstolen om hur ”barns bästa” ska tolkas i sammanhang som rör skuldindrivning, säger Kristian Gustafsson.

– Det ger hopp om framtiden. Men det är fortsatt ett svårt område där det behövs mer forskning, inte bara inom juridiken.

Text: Lisen Forsberg, på uppdrag av forskning.se

Avhandling:

Barnets bästa vid utmätning och exekutiv försäljning av bostäder i svensk utsökningsrätt, Kristian Gustafsson