Var femte kommunanställd i glesbygd i norra Sverige upplever självskattat utmattningssyndrom. Långvarig stress, hälsoproblem och försämrat välbefinnande är delar av problemet.
Det finns ett samband mellan höga krav, otillräckliga resurser, brist på stöd i arbetet och självskattat utmattningssyndrom.
I glesbygd har den kommunala sektorn den högsta sjukfrånvaron av alla sektorer, främst på grund av stressrelaterade diagnoser som utmattningssyndrom. Många glesbygdskommuner kämpar med utmaningar som avbefolkning, ekonomiska nedskärningar och svårigheter att rekrytera personal.
En av fem anställda i riskzon för sjukskrivning
En av fem anställda i de studerade glesbygdskommunerna rapporterade självskattat utmattningssyndrom. Det indikerar att de kan vara i riskzonen för sjukskrivning. Det fanns ett samband mellan självskattat utmattningssyndrom och hälsoproblem som till exempel kognitiva svårigheter, sömnproblem, depressiva symptom och dålig självskattad hälsa.
Kommunanställda med självskattat utmattningssyndrom skattade även en sämre organisatorisk och psykosocial arbetsmiljö, med bland annat höga krav i arbetet och högre förekomst av konflikter. De kommunanställda som inte uppgav självskattat utmattningssyndrom uppgav att det upplevde högre grad av socialt stöd, större ekonomiska resurser, mer personal och tid för arbete och reflektion.
Kommunal sektor har högst sjukfrånvaro
Syftet med avhandlingen skriven av Sofia Asplund, doktorand vid Institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet, var att utforska den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön, arbetsrelaterad stress och hälsa bland kommunanställda i glesbygd i norra Sverige.
– Det behövs insatser för att främja hälsan för kommunanställda i glesbygden som är i riskzonen för sjukskrivning, säger Sofia Asplund.
Hög stress påverkade hälsa och familjeliv
Intervjustudierna gav insikter om kommunanställdas erfarenheter av arbetsrelaterad stress. De beskrev hög arbetsbelastning, vikariebrist och otillräckligt stöd från närmaste chef. Brist på vikarier medförde att de ofta var underbemannade eller var tvungna att arbeta med personal utan utbildning och erfarenhet.
Kommunanställda upplevde även känslor av otillräcklighet och negativa effekter på hälsa och familjeliv. De gav allt i jobbet, vilket medförde brist på energi när de kom hem. De hade ingen ork till att sköta hushåll, aktiviteter med familjen eller till fritidsaktiviteter.
Sänk kraven för att förebygga stress
Chefer beskrev svårigheter att arbeta i kommunala organisationer med krympande resurser. De menar att det var svårt att lyckas vara en närvarande chef då de ofta var ansvariga för ett stort antal medarbetare. Det påverkade både deras egen och medarbetarnas arbetsmiljö. Cheferna beskrev negativa aspekter av att arbeta i en mindre kommun i glesbygd – som svårigheter att byta jobb och att vara chef när alla känner alla i kommunen. Men det fanns också positiva aspekter i glesbygd, som till exempel en bredd av kunskap och gott samarbete.
– En slutsats är att sänka kraven i den kommunala organisationen för att förebygga arbetsrelaterad stress, främja hälsa och förebygga sjukskrivning bland kommunanställda i norra Sveriges glesbygd. Det är också viktigt med ett närvarande ledarskap och att därför se över antalet medarbetare som varje chef är ansvarig för, säger Sofia Asplund.
Vetenskaplig avhandling:
Arbetsrelaterad stress och hälsa bland kommunanställda i glesbygd i norra Sverige
Kontakt:
Sofia Asplund, Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet, sofia.asplund@umu.se
