Så får elever med autism det bättre i skolan

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Men för eleverna är det svårt att se effekten av det lärarna lärt sig. Ny forskning visar att det krävs mer än kompetensutveckling – framför allt tid och resurser – för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Linda Petersson-Bloom, doktorand vid Malmö universitet har undersökt vad  som förändras när lärare och annan personal i förskola och grundskola deltar i kompetensutvecklingsinsatser om autism och hur lärmiljön kan anpassas.

Lärare vill veta mer om autism

Hennes studier bygger på ett tydligt problem: tidigare forskning och enkäter från intresseorganisationer visar att det är svårt att anpassa utbildningen till barn med autism:

• Skolfrånvaron bland elever med NPF-diagnoser (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) såsom ADHD och autism är hög.
• Lärare bedömer att de saknar den grundkunskap som behövs för att möta elevernas behov.
• Lärare tycker också att de får för lite kompetensutveckling för att stödja elever med autism och adhd.

Linda Petersson-Bloom har gjort flera olika studier för att undersöka effekten av lärarnas kompetensutveckling i autism, bland annat en systematisk översikt av en mindre kompetensutvecklingsinsats på en förskola:

– Den bestod av självstudier i form av filmade föreläsningar, texter att läsa samt kollaborativa inslag där personalen reflekterade kring vilka förändringar de behövde genomföra samt hur de kunde översätta sin nya kunskap till sin praktik.

Det gick att se att den bidrog till förändringar bland personalen men också att de som var med önskade ännu mer kompetensutveckling.

Kunskap om autism gör lärare tryggare…

I en annan undersökning var kompetensutvecklingsinsatsen mer omfattande och inkluderade inte bara anställda på skolan, utan även elever med autism och deras föräldrar.

Hon kunde konstatera att kompetensutvecklingsinsatsen ledde till viss förändring, särskilt när lärarna skattade sin egen kunskap.

– Till exempel känner lärarna sig bekvämare i undervisningen, bättre på att förebygga problemskapande situationer och skapa visuellt stöd. Förändringar märks framför allt när det gäller ökade kunskaper, förändrade attityder och till viss del anpassningar.

Men det var svårt för både föräldrarna och eleverna att identifiera förändringar i praktiken.

…förändringar kräver tid och resurser

Brist på resurser, personal och framför allt tid, är ett skäl som professionella anser påverkar deras förmåga att göra förändringar som gynnar elever med autism: Den fysiska miljön räcker ofta inte till för elevernas behov, få har till exempel möjlighet att avgränsa ett rum eller få grupprum.

Gemensam grund att bygga vidare på

Lärarna saknade också att skolledningen deltog i kompetensutvecklingen. I en av studierna deltog all personal på förskolan, det visade sig vara något som påverkade skolan för eleverna med autism, i positiv riktning.

– Kompetensutvecklingen gav en gemensam grund att bygga vidare från men bör ses som en del av ett pussel. Vill vi i skolan göra skillnad för de enskilda eleverna behöver vi jobba mycket mer över tid och ha närmare kompetensutvecklingsinsatser som ser till hur vi kan anpassa för den specifika eleven – i kombination med en bas av kompetensutveckling där alla som arbetar med, undervisar barnen och eleverna ges möjlighet att delta.

Vi behöver också belysa förutsättningar eller brist på sådana för att på allvar bygga en mer likvärdig* förskola och skola säger Linda Petersson-Bloom.

Kontakt:

Linda Petersson-Bloom, doktorand vid Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Malmö universitet.