Föräldrarnas nya relationer påverkar barnens brottslighet

– Varför det ser ut på det här sättet vet vi inte. En möjlighet är att det har att göra med konflikter som kan uppkomma när en av föräldrarna träffar en ny partner medan den andra föräldern fortfarande är ensam. Intressant är också att man sett liknande resultat i sociologiska studier där man undersökt samband mellan familjekonstellationer och psykiskt mående, säger Robert Svensson, professor i kriminologi, vid Malmö universitet.

Tillsammans med kollegan Björn Johnsson har han undersökt samband mellan ungdomars risk att hamna i brottsliga miljöer och vilka familjekonstellationer de lever i eller hur deras fritid är organiserad?

Tidigare forskning visar att ungdomar som vuxit upp i familjer där föräldrarna separerat eller aldrig bott tillsammans, begår brott i något större utsträckning. Alla unga med separerade föräldrar begår såklart inte brott, men på gruppnivå går det att se sambandet.

– Vi vet att det har en skyddande effekt att bo med bägge föräldrarna. Men i den här studien ville vi titta på det mer finfördelat och undersöka en bredare palett av olika familjekonstellationer, säger Björn Johnson, professor i socialt arbete vid Malmö universitet.

Balans när både föräldrarna träffat nya partners

– Vi inspirerades av en studie inom familjesociologi där man undersökt det på ett sätt vi vanligtvis inte gör inom kriminologin, där man oftast nöjer sig med att jämföra mellan om ungdomarna bor i en kärnfamilj eller om föräldrarna är skilda, säger Robert Svensson, professor i kriminologi vid Malmö universitet.

Undersökningen genomfördes mellan 2016 och 2019 och omfattade 3 838 ungdomar i årskurs 9 i åtta mindre skånska kommuner. Studien bekräftade att det fanns ett samband mellan brottslighet hos unga och splittrade familjer, men två intressanta undantag uppdagades:

Konflikter när bara ena föräldern träffat en ny?

I de fall där barnen bodde växelvis hos sina föräldrar där antingen båda hade träffat en ny partner eller ingen av dem, syntes ingen ökning av de negativa utfallen. Alltså där det förelåg en balans, en symmetri, mellan de nykomponerade relationerna.

Däremot var kopplingen till brottslighet hos unga starkare i en asymmetrisk familjekonstellation, det vill säga där bara den ena föräldern träffat en ny partner.

Mindre cannabis när föräldrarna var med

En annan studie som Robert Svensson och Björn Johnson genomfört, som har tydlig koppling till den om familjekonstellationer, är i vilken grad det finns ett samband mellan strukturerade/ostrukturerade aktiviteter hos ungdomar och brottslighet samt användning av cannabis.

Strukturerade aktiviteter är organiserade sådana, som idrottsträning där vuxna ledare är närvarande. Ostrukturerade aktiviteter när ungdomar umgås mer planlöst och utan att vuxna medverkar; alltså där den sociala kontrollen är försvagad och vuxenvärldens involvering är satt ur spel.

– Det är välkänt sedan tidigare att ostrukturerade aktiviteter är en riskfaktor för ungdomar när det kommer till kriminalitet och cannabis. Det nya var att vi ville se om det blev någon skillnad för dessa ungdomar när de ägnade sig åt strukturerade aktiviteter några gånger i veckan, säger Björn Johnson.

Idrott skyddade mot droger och brottslighet

Som väntat minskade de negativa utfallen då man införde strukturerade aktiviteter. Intressant var att just idrottsaktiviteter verkade ha den starkaste skyddande effekten, jämfört med exempelvis musik-, dans- och teateraktiviteter. En möjlig förklaring, enligt forskarna, är att idrott ofta är tidskrävande och därför stjäl mycket tid från annat som är mer destruktivt.

– Vi vet egentligen inte vad det är hos de strukturerade aktiviteterna som verkar som en buffert mot brottslighet och droger. Kanske är det för att man bygger upp starka band till dem man träffar på träningen eller teatern? Det vill vi titta vidare på, säger Robert Svensson vid Malmö universitet.