Demens är vanligare hos före detta fotbollsspelare och flera länder har infört nickningsförbud för unga spelare. Hur farligt är det egentligen att nicka?
Skallskador har blivit alltmer uppmärksammade inom idrotten. Spelare inom kontaktsporter som hockey, amerikansk fotboll och rugby har i olika omgångar stämt sina förbund. För två år sedan var det dags igen. En brittisk advokatfirma lämnade in en stämning mot det internationella rugbyförbundet World Rugby, och dess motsvarigheter i England och Wales.
Uppdraget kom från 225 före detta professionella spelare, samtliga med sviter från hjärnskador, som enligt stämningen uppkommit på grund av upprepade smällar mot huvudet. Flera av rugbyspelarna är numera dementa.
Tidigare hade liknande stämningar kommit från spelare inom amerikansk fotboll och ishockey. Båda tvisterna löstes genom förlikning. Om rugbyspelarnas stämning går samma väg kommer juridiken inte heller denna gång att kunna slå fast sambandet mellan upprepade smällar inom kontaktsport och framför allt demens.
Sambandet är också svårt att slå fast vetenskapligt, då de flesta studier som gjorts antingen bygger på djurförsök eller är retrospektiva, det vill säga hälsan hos före detta spelare har blivit undersökt efter att de har slutat med idrotten.
Problemet med skallskador har uppmärksammats också inom fotbollen. Hur farligt är det egentligen för hjärnan – med huvudkollisioner och att nicka?
Större risk för demens hos försvarsspelare
En av de mer uppmärksammade studierna publicerades i november 2019 i New England Journal of Medicine. Forskarna hade undersökt neurodegenerativa sjukdomar hos 7 676 före detta professionella skotska fotbollsspelare och jämfört med en kontrollgrupp på drygt 23 000 individer. Enligt studien löpte fotbollsspelarna drygt tre gånger högre risk att dö av demenssjukdom än de som ingick i kontrollgruppen.
Studien är pågående, och 2021 kunde forskarna också visa att risken för skada varierade med var på planen man spelade: risken att få demenssjukdom var högre bland försvarare.
Nickningsförbud för unga spelare
Forskarnas slutsatser fick extra tyngd av att fem av de spelare som drabbades av demens, hade spelat i det engelska landslag som vann VM i fotboll 1966. Efter att studien spridits i media införde flera länder nickningsförbud för unga spelare, men även begränsningar för elitspelare:
- Skotska proffsspelare får till exempel inte nicka en dag före och en dag efter match.
- I England prövar man nu att förbjuda nickningar för alla under 12 år från och med säsongen 2023/2024.
- I USA är nickningar förbjudna för alla under 11 år och begränsas för 12–13-åringar.
- I Sverige finns en rekommendation om att spelare yngre än 13 år inte ska träna nickningar.
Viktigt att nicka på rätt sätt
Frågan om nickningars farlighet har varit aktuell länge. Henrik Zetterberg, professor i neurologi vid Göteborgs universitet, publicerade 2007 en studie som i medierna fick rubriken: ”Inga hjärnskador av fotbollsnickar.”
Drygt tio år senare, när den skotska studien hade publicerats, intervjuades Henrik Zetterberg igen. Nu blev rubriken: ”Nicka inte förrän i puberteten.”
De skiftande budskapen beror inte på att Henrik Zetterberg har ändrat sig, utan på att de beskriver olika sätt att nicka.
– Kontrollerade nickningar verkar inte ge några skador, men om man inte lyckas spänna nacken kan man få den här typen av rotationsskador, säger Henrik Zetterberg.
Synen på huvudskador generellt sett har däremot förändrats.
Även lättare smällar kan ge kroniska skador
– Tidigare sa man att en liten smäll inte är så farligt. Men studier inom boxning, hockey och amerikansk fotboll har visat att även mindre kraftiga, upprepade smällar kan ge kroniska symtom.
När det gäller fotbollsspelare som vill hantera bollen med huvudet rekommenderar Henrik Zetterberg träning för att stärka nackmusklerna. Möjligen kan han tänka sig regler om att inte störa spelare som nickar, vilket skulle minska risken för rotationsskador.
Träna nackmusklerna och minimera nickträningen
Den internationella fotbollsorganisationen Uefa initierade för ett par år sedan två forskningsstudier. I den ena filmade forskarna träningar och matcher hos 480 europeiska ungdomslag för att ta reda på hur ofta spelarna nickade (inte särskilt ofta). Den andra undersökte vilka förhållningsregler som fanns och hur de efterföljdes. När studierna var färdiga tog Uefa fram egna riktlinjer för ungdomsspelare:
- Använd boll med anpassad storlek.
- Ha lägsta möjliga lufttryck i bollen.
- Minimera nickträning så mycket som möjligt och var uppmärksam på nickningar i matcher.
- Låt spelarna träna nackmusklerna.
- Var uppmärksam på symtom på hjärnskakningar.
Yelverton Tegner, professor emeritus vid Luleå tekniska universitet i medicinsk vetenskap med inriktning idrottsmedicin, har varit lagläkare i flera sporter, bland annat fotboll.
– Vad vi vet idag är att det inte finns ett säkerställt samband mellan nickar och demens. Vi vet bara att fotbollsspelare i Skottland och Sverige har en ökad incidens av demens, men vad den beror på är svårt att säga.
Spelare som får en smäll fortsätter spela
Att svenska spelare kan ha ökad risk för demens visade sig i en färsk studie från Karolinska institutet som undersökte 6 000 spelare som var aktiva i fotbollsserien Allsvenskan mellan 1924 och 2019. Men medan risken för demens var högre var risken för Parkinsons sjukdom lägre. Spelarna levde också i snitt något längre än andra män.
Yelverton Tegner menar att medvetenheten om huvudskador inom idrotten har ökat men att de fortfarande utgör ett problem som är olöst. Han jämför med en spelare som får en vridning i knät och tas av planen, med den som har fått en smäll i huvudet och kan fortsätta spela.
– Det stora problemet idag är att diagnosticera på planen, säger han.
Bli bättre på att upptäcka en farlig skada på plats
Yelverton Tegner ser flera lösningar, till exempel att tillåta obegränsat antal byten som i bandy. Som det är idag får en utbytt spelare inte komma tillbaka in i spelet, men fria byten skulle göra ledare mer benägna att ta ut en skadad spelare i omklädningsrummet för observation. Det skulle göra det möjligt att se på videoinspelningen av matchen och göra en ordentligt bedömning av smällen och skadan, och ge den tid det tar att avgöra hur skadad en spelare är.
En annan möjlighet är att använda en kylhjälm (han har själv varit med och tagit fram en sådan). Hjälmen, som innehåller en kylvätska, ska sitta på i 45 minuter efter smällen. I en studie publicerad i tidskriften Journal of Neurotrauma undersökte Yelverton Tegner och hans forskarkollegor hjälmens effekt på ishockeyspelare som drabbats av hjärnskakning. De spelare som använde hjälmen kunde, jämfört med en kontrollgrupp, komma tillbaka i spel snabbare och hade inte lika hög risk att tvingas sluta spela fotboll.
Svårt förändra spel med 265 miljoner utövare
Niklas Marklund, professor i neurokirurgi vid Lunds universitet, var nyligen på en konferens i Berlin där de skotska forskarna framförde sina rön och hävdade att nickningar orsakar hjärnskador. Men Niklas Marklund är skeptisk.
– Mina skotska kollegor vill framhäva att nickningar är farligt, men jag tycker att man ska ha mer på fötterna innan man gör förändringar i en idrott som utövas av 265 miljoner människor.
För att ta reda på hur det ligger till sammanställer Niklas Marklund, och ett par kollegor, just nu all forskning de kan hitta om nickningar. Senast i början av hösten 2023 ska de ha ett svar.
Det kan skadas när skallen får en smäll
Vad är det som händer i hjärnan när den får en smäll, till exempel i en okontrollerad nick? Vad kan skadas?
De långa utskotten. En smäll mot huvudet som ger en kraftig rotation kan orsaka slitningar på de långa utskotten, axonerna, som leder signaler från en nervcell till en annan. När axonerna skadas blir det svårt för hjärnans olika regioner att kommunicera. Symptomen kan vara yrsel, störd dygnsrytm och depression. Att symptomen brukar klinga av efter ett dagar innebär inte att skadan läker utan att hjärnan kalibrerar om vilket kan leda till en sämre kapacitet hos nervcellerna.
Vestibularisnerven. En studie vid Lunds universitet undersökte 42 idrottare, 21 friska och 21 som drabbats av idrottsrelaterad hjärnskakning och som därefter i mer än sex månader upplevt symtom. Med hjälp av en avancerad magnetkamera fann forskarna skador i innerörat hos 13 av idrottarna med långvariga besvär (3 i den andra gruppen). Skadan visade sig sitta i vestibularisnerven och leder till att de inåtgående nervimpulserna inte fungerar som de ska och att hjärnan därför inte får den information om kroppsrörelser och känselintryck som krävs för att upprätthålla en bra balans.
Vävnadsskadan som uppstår vid smällen kan orsaka sekundära skador som en pågående inflammation. Inflammationen kan dämpas med inflammationshämmande medicin, men det gäller att sätta in rätt dos vid rätt tid.
Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se
