Så ska AI minska långvarig smärta

Var femte person i Sverige lider av långvarig smärta, det vill säga smärta som har varat längre än tre månader. Hur den känns varierar starkt – en patient har till exempel beskrivit den som ”en elchock”, en annan som ”att vara i en myrstack” – men gemensamt är ofta att det gör så ont att det påverkar livskvaliteten. I svårare fall är det därför inte ovanligt att personer blir deprimerade, får sömnproblem och svårigheter att delta i sociala sammanhang.

Smärta kan ha många orsaker

Långvarig smärta är tyvärr svårbehandlad. Den kan uppstå av biologiska, psykologiska och sociala skäl, ibland i kombination – men inom vården har erfarenheten varit att det ofta är svårt att hitta orsakerna. När smärtan orsakar stort lidande brukar man därför tillämpa något som kallas multimodal rehabilitering, MMR. Det är en behandlingsform som angriper problemet från flera håll genom att kombinera till exempel fysisk träning, psykoterapi, läkemedel och arbetsträning. Behandlingarna koordineras av specialister från olika vårdprofessioner som arbetar utifrån en gemensam plan.

Nyare forskning visar dock att effekterna av MMR är begränsade i jämförelse med enklare behandlingar. Ett skäl tros kunna vara patienturvalet – vården behöver bättre förstå när MMR kan vara en bra behandling genom att identifiera de patienter som faktiskt kan bli hjälpta av MMR.

Långvarig smärta – utbredning och kostnader

• Cirka 4000–5000 patienter remitteras årligen till smärtspecialistkliniker i Sverige för att utredas för multimodal rehabilitering, MMR. Av dessa erbjuds ungefär hälften sådan behandling. Under pandemin har det dock handlat om färre patienter.
• Ytterligare ett antal tusen personer behandlas i primärvården.
• Ungefär 70 procent av de behandlade är kvinnor, och cirka hälften är i åldersspannet 30–50 år. Vad långvarig smärta kostar samhället går inte helt säkert att säga. Men inom EU uppskattades kostnaden 2013 till svindlande 5 200 miljarder kronor.

Källa Europaparlamentet

Skräddarsydd smärtbehandling bättre

En annan orsak till att MMR inte gett så bra resultat tros vara att behandlingarna inte har varit tillräckligt individanpassade. Symtomen kan förändras över tid för dem som lider av långvarig smärta, vilket kräver återkommande utvärderingar och anpassningar.

För att råda bot på sådana problem utvecklar en forskargrupp från Högskolan Dalarna, finansierad av forskningsrådet Forte, på ett digitalt beslutsstödsystem som kommer att kombinera stora datamängder om bland annat ålder, fysisk funktion och smärtintensitet från ett antal olika patientregister med artificiell intelligens, AI.

– Enkelt förklarat hoppas vi att beslutsstödet på ett ögonblick ska hjälpa behandlingsteamet att föreslå MMR eller inte, berättar Björn Äng, professor i medicinsk vetenskap och ledare för projektet.

– Vi hoppas även på sikt utveckla ett beslutsstöd som föreslår vilken sammansättning av olika insatser och ”dos” som fungerar bäst.

Uppdaterad data om hur smärtpatienter mår

Beslutsstödet ska vara dynamiskt, så att nya och kontinuerligt inkommande data fortsätter utveckla det. På sikt ska systemets AI klara att ta emot och behandla information om hur patienten mår och även kunna vara ett stöd vid justering av en pågående behandling.

Björn berättar att AI:n kommer att tränas successivt på data från över 60 000 patienter som tidigare har remitterats till svensk specialistvård för kroniska smärtor. Det ger möjligheten att upptäcka hittills okända faktorer och samband, så att man lättare kan avgöra vilka som är bäst lämpade för behandlingarna och hur de ska skräddarsys. För att utvärdera själva AI-systemet planerar forskarna att längre fram genomföra en så kallad randomiserad och kontrollerad studie, där en grupp patienter kommer att erbjudas en vanlig MMR medan den andra gruppen patienter får en behandling utformad med hjälp av beslutsstödet.

Projektet är i en första utvecklingsfas till 2025, och om allt går som planerat hoppas forskarna att beslutsstödet kan testas ute i klinisk verksamhet från och med 2026.

Text: Anton Dilber

AI kan förbättra diagnostik

• Artificiell intelligens (AI) är ett samlingsbegrepp för datorsystem som har förmågan att som vi människor resonera, lära sig, planera och vara kreativa. Datorn tar emot stora mängder insamlad information, behandlar den och kan ge svar på olika frågor.
• Under de senaste åren har det skett stora genombrott kring AI tack vare utvecklingen av datorernas prestanda, tillgången till enorma mängder information och nya algoritmer (räkneoperationer). AI används i dag inom allt fler områden, från sökmotorer till drönare och cybersäkerhet.
• Inom hälsa och sjukvård blir AI-stöd allt vanligare för att till exempel analysera stora mängder hälsoinformation och se mönster som kan leda till nya upptäckter inom medicin och förbättra individuell diagnostik.

Artikeln kommer från Forte Magasin, forskningsrådet Fortes tidning om forskning för människors hälsa, arbetsliv och välfärd. Klicka här för en kostnadsfri prenumeration.