Forskare har tagit fram ett nytt instrument som kan mäta 21 biomarkörer för hjärt-kärlsjukdom i ett enkelt blodprov. Målet är att verktyget ska leda till bättre prognoser av hjärt-kärlkomplikationer och mer individanpassad behandling.
Det nya instrumentet, som utvecklats av forskare vid Uppsala universitet, bygger på analyser av över 300 proteiner som finns i blodet.
Proverna kommer från drygt 10 000 patienter, som deltagit i internationella studier av nya behandlingar vid kranskärlssjukdom och förmaksflimmer.
Genom undersökningarna har forskarna identifierat 21 cirkulerande proteiner som kan användas som så kallade biomarkörer. De speglar olika funktionsrubbningar som påverkar utvecklingen av hjärt-kärlsjukdom, men också nyttan och riskerna vid olika behandlingar.
Informationen från det så kallade CVD-21-instrumentet har även utvärderats med hjälp av blodprover från över 4200 patienter med kronisk kranskärlssjukdom.
Nio nya biomarkörer
Det nya instrumentet mäter halter av proteinerna ner till mycket låga koncentrationer. Bara en liten mängd blodplasma krävs för att kunna göra analysen.
Utöver tidigare kända riskmarkörer för hjärt-kärlsjukdom har forskarna identifierat nio nya biomarkörer som kan bidra till att förutse komplikationer som hjärtinfarkt, hjärtdöd och sjukhusinläggning för hjärtsvikt.
– Vårt biomarkörbaserade redskap ger på samma gång information om många proteiner med känd eller okänd funktion och har utvecklats för forskning och framtida tillämpning inom vård av hjärt-kärlsjukdom, säger forskaren Agneta Siegbahn vid Uppsala universitet och fortsätter:
– Vår studie visar att koncentrationer av biomarkörer kan visa olika signaturer för hjärtkomplikationer. Utvecklingen av CVD-21 är ett första steg där man samtidigt kvantifierar många hjärt-kärlprocesser i en enda droppe blod.
Kan underlätta skräddarsydda behandlingar
Instrumentet skulle i framtiden kunna spela en viktig roll som beslutsstöd vid hjärt-kärlsjukdom och även en rad andra sjukdomar, menar forskarna.
Utifrån utvalda biomarkörer skulle till exempel patienter med hjärt-kärlsjukdom kunna delas in i mer specifika undergrupper. Därmed kan bättre förutsättningar finnas för mer skräddarsydda behandlingar.
Vetenskaplig studie:
Kontakt:
Agneta Siegbahn, professor i klinisk koagulationsvetenskap vid institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet och SciLifeLab. agneta.siegbahn@medsci.uu.se
