Lärare duckar för känsliga ämnen

Att diskutera frågor som rör religion, rasism och abort i skolan kan vara så svårt att lärare helt undviker frågorna.
Men lärare måste våga utmana och ifrågasätta elevers åsikter, säger forskarna.
Hur ska man prata om laddade ämnen i skolan?

Det kan gå rejält fel om en diskussion spårar ur i klassrummet. Ingen lyssnar på den andra, fördomar haglar och elever känner sig nedtryckta.

Men att stå ut med att en person inte delar ens åsikt, och att till och med ha förmågan att förstå varför, tillhör skolans uppdrag. Det ingår i att fostra demokratiska medborgare och börjar i klassrummet, det framhåller både forskare och myndigheter.

Läromedel om kontroversiella frågor

Även Europarådet, som arbetar med att skydda mänskliga rättigheter, har engagerat sig i att träna elever att föra civiliserade samtal och bland annat gjort ett särskilt läromedel om att undervisa om kontroversiella frågor.

− Att tillsammans i klassen diskutera laddade ämnen är absolut en av skolans viktigaste uppgifter, säger Anna Larsson, professor i idéhistoria vid Umeå universitet.

− För vad är att upprätthålla demokratin? En gång i tiden vad huvuduppgiften för skolans medborgarfostran att lära människor hur de skulle göra när de röstade. Nu är det att lära sig att förhålla sig till att människor har starka åsikter som man själv inte delar.

Svårt förutse hur diskussionen utvecklas

Tillsammans med en grupp forskare från flera universitet avslutade Anna Larsson nyligen ett forskningsprojekt om vilka frågor som lärare i samhällsorienterade ämnen på högstadiet tycker är kontroversiella och hur lärarna hanterar dem.

Ett resultat av studien är att det är svårt för en lärare att på förhand veta hur diskussionen ska utvecklas. Ibland blir samtalet respektfullt men det kan också sluta med att elever blir så kränkta, arga och ledsna att det får allvarliga konsekvenser.

− I stort sett kan vilka ämnen som helst bli kontroversiella. Många lärare berättar om tillfällen när de inte tänkt sig att det ska bli laddad stämning men där det ändå blir så. Lärarna säger att det som avgör hur diskussionen utvecklas är vilka grupper de har i klassrummet och hur de själva introducerar ämnet. Det handlar om hur relationerna ser ut, säger Anna Larsson.

Etnisk identitet känsligast i högstadiet

Med det sagt finns det områden som utmärker sig särskilt, som frågor som rör identitet. Men inte så mycket könsidentitet eller HBTQ-frågor, som varit i fokus de senaste åren. De är nog mer brännande på gymnasiet, tror Anna Larsson. För de intervjuade högstadielärarna var det istället diskussioner om elevers etniska identitet som var problematiska.

− Om det fanns elever i klassen som tillhörde en etnisk grupp som läraren själv inte tillhörde så tycker många lärare att det kunde vara svårt. I grunden var de rädda att göra en stereotypisk beskrivning av elevernas kultur och därmed oavsiktligt förstärka fördomar. Extra känsligt var det om gruppen hade en underordnad position i samhället som till exempel samer eller romer.

Svårt när eleverna är personlig berörda

Annars känner man igen en känslig fråga på att den är aktuell i samhällsdebatten och att eleverna är personligt berörda, enligt Anna Larsson. Det kan till exempel vara ämnen som berör islam, politiska rättigheter, jämlikhet och rasism.

Ett aktuellt exempel är konflikten i Gaza. Många arabiska och judiska elever har släktingar i krigsområdet, och de kan följa krigets brutalitet direkt i sina telefoner.

Hur ska lärare prata om ett krig som är så närvarande i elevers liv och där arabiska och judiska elever kan se varandra som fiender?

− Krig ger alltid upphov till starka känslor, både hos lärare och elever. Det gäller förstås också för Gaza och naturligtvis väcks känslor av förtvivlan över att människor dödas, säger Karin Flensner, doktor i utbildningsvetenskap vid Högskolan Väst. Hon har studerat hur religiösa konflikter i Mellanöstern tas upp i religionsundervisningen på gymnasiet.

Svårt att prata om religiösa konflikter

Lärare tycker ofta att det är svårt att prata om religiösa konflikter. Det har Karin Flensner sett i sin forskning. Kriget i Gaza är inget undantag. De kan till och med tycka att det är så känsligt att de undviker att ta upp ämnet. Men att ducka för infekterade frågor är en dålig idé, tycker hon.

− I klassrummet blir de personliga berättelserna en spegling av världspolitiken. Konflikten i Gaza finns i elevernas liv och den måste upp på bordet. Inga elever ska bli utsatta för kränkande behandling eller känna sig otrygga, men samtidigt har lärarna ett demokratiskt uppdrag att utmana inrotade föreställningar. Skolans uppgift är att förklara och presentera olika perspektiv på konflikter. Generellt tycker jag att skolan har ett jättestort ansvar att göra världen begriplig och hjälpa elever att orientera sig i det svåra. Då måste man våga prata om känsliga ämnen.

Känslor en viktig resurs i undervisningen

− I undervisningen är känslor en viktig resurs, vi behöver vara känslomässigt engagerade för att vi ska lära oss något överhuvudtaget. Men om man blir för känslomässigt engagerad slutar man lyssna på varandra. I den här frågan kan det därför vara att bra ta ett steg tillbaka och använda intellektet.

Även om klassrummet ska vara en rum där alla elever vågar säga vad de tänker och tycker, är det inte alltid så. Speciellt inte för flickor. I en rapport från Skolinspektionen (2022) beskrivs hur pojkar förminskar flickors åsikter genom att inte ta diskussioner på allvar; de skojar bort deras argument och uppträder allmänt tvärsäkert. Flickorna däremot, för välutvecklade resonemang och har fler argument än pojkarna. Men känner sig ofta sårade och förlöjligade.

Det här blir särskilt tydligt i diskussioner som berör abort. Skolinspektionen skriver att pojkar ofta skämtar om frågan eller tycker den är ointressant. Flickorna däremot tar frågan på stort allvar. Skolinspektionen slår fast att det är allvarligt att lärare inte bemöter hämmande könsskillnader och att inte arbetet med jämställdheten har kommit längre.

Faktafel ska inte behandlas som åsikter

Men hur ska lärare göra när eleverna för fram fördomsfulla åsikter eller hävdar att till exempel Förintelsen inte har ägt rum. Kan man säga att en elev har fel? Ja, absolut, säger Anna Larsson.

− Människor har ju ibland fel, även elever. Det finns ingen anledning att behandla faktafel som att vi har olika uppfattningar. Elever har rätt att tycka vad de vill men skolan har ett kunskapsförmedlande uppdrag; att upplysa och lära ut.

Det menar också Karin Flensner, som anser att det är lärares uppgift att våga ifrågasätta elevernas ståndpunkter.

− Elever kan inte begära att de i skolan inte ska möta åsikter de inte tycker om.
Även om klassrummet ska vara tryggt får det inte vara intellektuellt tryggt i bemärkelsen att föreställningar inte utmanas.

5 tips för undervisning om svåra frågor

När det finns konkurrerande uppfattningar kan det vara svårt att dra en skarp gräns mellan fakta och åsikter. Det gör det svårt att undervisa om kontroversiella frågor. Här är några faktorer som är viktiga vid undervisning om svåra frågor:

• 1

  Ett tryggt klassrumsklimat

  Lärare behöver vara lyhörda för elevers erfarenheter och identiteter och göra noggranna avvägningar när och hur de ska vara en resurs i klassrummet. Ingen elev ska i undervisningen behöva göras till representant för en hel nation, religion eller åsikt.Forskning pekar på betydelsen av ett utforskande, nyfiket och respektfullt klassrumsklimat. Där är det frågor och idéer som undersöks, utmanas och problematiseras – inte personer.

• 2

  Tydliga samtalsregler

  Vad krävs för ett bra klassrumsamtal? Formulera detta tillsammans med eleverna och återknyt till de regler ni kommit överens om och justera dem om de behövs.

• 3

  Sortera i frågan

  En ingång till undervisning om denna typ av frågor är att hjälpa eleverna att sortera – vad handlar egentligen detta om? Vilka positioner/åsikter går att urskilja? Vilka argument använder företrädare för de olika uppfattningarna? Hur kan vi förstå de argumenten och vad talar för och emot dem?

• 4

  Frågedriven undervisning

  Formulera vida och öppna frågor som hjälper eleverna att närma sig och utforska komplexa samhällsfrågor. Ibland används debattformen som en modell vid undervisning om kontroversiella frågor. Men det kan i vissa lägen förstärka polarisering. Genom att istället formulera öppna frågor, utan slutgiltiga svar, bidrar frågedriven undervisning snarare till utforskande tänkande och perspektivtagande.

• 5

  Fallstudier, simuleringar och rollspel

  Denna typ av metoder bidrar till elevers lärande och förmåga till perspektivtagande när det gäller undervisning om kontroversiella, känsliga och komplexa samhällsfrågor. Det har forskning visat.

  Källa: Karin Flensner, doktor i utbildningsvetenskap vid Högskolan Väst

  Lästips för lärare:

  Britton, T. & Johansson, M. (2022). Frågedriven undervisning – en planerings och undervisningsmodell med exempel från religionskunskap, SO-didaktik, nr 11. 

  Flensner, K.,Larsson, G. & Säljö, R. (red.) (2021). Känsliga frågor, nödvändiga samtal: att lära om och av kontroverser. Studentlitteratur.

  Hjort, S. (2019). Från tyckare till tänkare: effektiva undervisningsstrategier. Natur & Kultur.

Studier:
Karin Flensner: Global conflicts with local consequences – learning and arguing about Middle Eastern conflicts in Swedish classrooms, Högskola Västs webbplats (svenska)

Anna Larsson: Kontroversiella frågor i samhällsorienterande undervisning: En
komparativ ämnesdidaktisk studie

Text: Lotta Nylander på uppdrag av forskning.se