För att slå mot konkurrensen från kryptovalutor vill många centralbanker skapa egna digitala valutor. I Sverige diskuteras en ”e-krona”. Men sådana valutor kan bli problematiska, menar nationalekonomen Thomas Marmefelt vid Södertörns högskola.
– De kan bli ett praktiskt redskap för auktoritära politiska ledare, men även för statlig toppstyrning med demokratiska ledare.
Bitcoin lanserades 2008 och kryptovalutorna har sedan dess vuxit sig starka. Dessa digitala valutor kan snabbt gå upp och ner i värde. Det har lett till att en del aktörer har utvecklat mer stabila kryptovalutor som kallas stablecoins.
Kryptovalutor, inklusive stablecoins, har sitt ursprung i olika aktörer världen över och går utanför det traditionella banksystemet med affärsbanker som övervakas av centralbanker. Med affärsbanker menas ”vanliga” banker som SEB, Handelsbanken, Nordea och Swedbank, men även nischbanker.
Blev fart på centralbanker
Centralbankerna såg sig till en början inte hotade av utvecklingen. Men sedan hände något. Det säger Thomas Marmefelt, docent vid Åbo Akademi, lektor i nationalekonomi vid Södertörns högskola och författare till en vetenskaplig artikel om digitala centralbanksvalutor.
– Facebook lanserade idén om en egen global stablecoin. Den skulle heta Libra. Kina började också driva på en utveckling av en egen digital centralbanksvaluta. Då började det bli fart på centralbankerna, säger Thomas Marmefelt.
Kryptovalutor
Kryptovalutor kallas också för virtuella eller digitala valutor. Det mest kända exemplet är bitcoin, som används på plattformen Bitcoin. En nyare kryptovaluta är ether, som används på plattformen Ethereum.
Tekniken bakom valutorna gör så att alla transaktioner registreras och blir spårbara. Kryptovalutorna fungerar som betalningsmedel men de flesta har köpt dem som en investering.
Vem som helst kan i teorin starta en kryptovaluta, med rätt kunnande och datorkapacitet. Vanligen ligger nätverk av människor bakom. Det som behövs för att tjäna pengar på en egen kryptovaluta är att andra börjar att handla med den.
På grund av att många spekulerar i kryptovalutorna kan deras värde snabbt gå upp och ner.
Källa: Södertörns högskola
Centralbanker världen över började tala om att de skulle ge ut egna digitala valutor.
Sedan dess har bland annat coronapandemin skyndat på utvecklingen då pandemin innebar ett uppsving för digitala valutor genom en statligt styrd digital omvandling, säger Thomas Marmefelt. Centralbankerna blev alltmer inriktade på digitala centralbanksvalutor som kärnan i penningsystemet.
Sätt att få kontroll
Idag finns digitala centralbanksvalutor i bland annat Bahamas, Jamaica och Nigeria samt delvis i Kina. I Sverige har en e-krona diskuterats. Europeiska centralbanken har talat om möjligheten att införa en digital euro.
Centralbankernas motiv för att skapa egna digitala valutor är att trycka tillbaka privata digitala valutor, främst stablecoins – och därmed återta kontrollen över penningsystemet. Mycket handlar om just kontroll, är Thomas Marmefelts slutsats efter att ha studerat publikationer från Bank for International Settlements, ett internationellt samarbetsorgan för 63 centralbanker.
Stablecoins och e-krona
Så kallade stablecoins är en typ av kryptovaluta som är tänkt att hålla ett stabilt värde över tid, till exempel genom att de följer priset på en nationell valuta, som amerikanska dollar.
För att hålla kursen stabil backas valutan upp med olika typer av tillgångar, som företagscertifikat eller banktillgångar i ”vanliga” nationella valutor. Om många säljer sina innehav samtidigt kan företaget bakom en stablecoin behöva använda sina tillgångar för att kursen inte ska rasa. Stora företag ligger i regel bakom stablecoins.
När centralbanker nu funderar på att ge ut egna digitala centralbanksvalutor blir det som att centralbankerna ger ut sina egna stablecoins. Några har helt eller redan gjort det, till exempel centralbankerna i Bahamas, Jamaica och Nigeria samt till viss del Kina. Sådana valutor blir starka eftersom centralbanker har mycket stora tillgångar att luta sig mot.
I Sverige har det talats om att införa en e-krona och i EU har man diskuterat att införa en digital euro. En e-krona, om den kommer till stånd, skulle vara utgiven av Riksbanken och finnas på Riksbankens balansräkning på samma sätt som sedlar och mynt.
Källor: Södertörns högskola och Riksbanken
Staten får ökad makt
Men det finns ett stort problem med digitala centralbanksvalutor, menar Thomas Marmefelt, nämligen att stater tar makt på den fria marknadens bekostnad. Affärsbankerna, alltså de vanliga bankerna, skapar idag nästan alla pengar i samhället genom att ge krediter. Om människor och företag istället börjar låna från sin centralbank, i digital valuta, och även för över mycket av sitt sparande till centralbanken ändras hela spelplanen.
– En digital centralbanksvaluta är tänkt att tränga undan andra digitala valutor, särskilt globala stablecoins. Men även affärsbankerna och deras kreditpengar, nästan hela penningmängden, kan trängas undan.
Kan ge toppstyrning
Förutom att staten riskerar att konkurrera ut banker är utvecklingen problematisk även ur demokratisk synpunkt, säger Thomas Marmefelt.
– Om allmänheten har digitala centralbanksvalutor i konton hos centralbanker kommer centralbankerna ha full insyn i alla transaktioner. Detta kan också samköras med andra digitala övervakningssystem.
– Digitala centralbanksvalutor kan bli ett praktiskt redskap för auktoritära politiska ledare, men även för statlig toppstyrning av penningsystemet med demokratiska politiska ledare.
Inte nödvändigtvis bra
Staten får ett mycket stort inflytande och koncentrerar mycket till sig själv, säger Thomas Marmefelt.
– Får vi det här systemet, då blir det bra för dem som styr – men inte för dem som blir styrda.
Ett argument för att införa digitala centralbanksvalutor är att kunna skapa ett så kontantfritt samhälle som möjligt.
– Men vad gäller Sverige är vi ju redan där, med Swish. Sverige behöver inte detta.
Vetenskaplig artikel:
Central Bank Digital Currencies and International Crises: Toward an Authoritarian International Monetary Order?, Politics and Governance.
Text: Lisen Forsberg
