Undervisning i digital kompetens påverkas ofta av enskilda lärares kunskap och intresse, visar en studie.
Artikel från forskning.se

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

I debatten om skolan föreslås mobilförbud och ministrar pratar om att gå från skärm till pärm. Samtidigt visar en avhandling från Göteborgs universitet att skolan backar från sitt bildande uppdrag och brister i undervisningen om digital kompetens.

EU-kommissionen likställer digital kompetens med att kunna läsa, skriva och räkna. Enligt den svenska läroplanen ska det ingå i alla ämnen. Ändå är det ovanligt att undervisningen är samordnad, istället beror den ofta på enskilda lärares kunskaper och intresse.

– Utbildningen i digital kompetens stannar ofta vid att kunna ta fram ett läromedel på datorn, eller att ladda upp material i digitala plattformar. Ofta får eleverna också ospecifika och generella varningar: ”Var källkritisk – ta allt på nätet med en nypa salt och akta dig!”. Och i de högre årskurserna har eleverna många lärare som inte är samstämmiga i hur eleverna ska agera i det digitala landskapet, säger Christina Löfving, doktorand vid Institutionen för tillämpad IT på Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.

Skolan känner inte till elevers digitala utmaningar

Christina Löfving har i sin avhandling undersökt hur skolan lyckas med sitt uppdrag att utveckla elevernas digitala kompetens. Hennes forskning visar att skolan generellt inte vet så mycket om vilka digitala erfarenheter eleverna har, eller vilka utmaningar de möter i sin vardag.

Det saknas också en samordnad idé om hur elevers utmaningar i digitala miljöer ska mötas av skolan. Lärarna hjälper eleverna mer eller mindre när saker dyker upp, menar Löfving.

Den digitala kompetens som elever utvecklar i skolan handlar ofta om att använda datorer och digitala plattformar rent tekniskt – men digital kompetens är mer än så.

Elever behöver undervisas i digitalt medborgarskap

Digital kompetens är mer än tekniska baskunskaper och att veta hur man kan hitta och värdera information på nätet. Det handlar också om det som kallas digitalt medborgarskap – att kunna engagera sig i ett digitaliserat samhälle utifrån kunskap om tekniska, juridiska och etiska aspekter.

Elever behöver lära sig hur de ska bete sig på internet. Kan man fotografera och dela vilken bild som helst? Hur skriver man ett respektfullt svar på ett mejl? I dagens debatt tycker vissa att man ska vänta med att undervisa om digital kompetens. Christina Löfving tror inte att det är en bra idé.

– Om skolan som organisation inte tar den här bollen är risken att andra aktörer än skolan visar eleverna på mindre demokratiska tillvägagångssätt, eller att vissa elever utestängs från att delta i ett digitalt integrerat samhälle. Det kan i sin tur bädda för ett ojämlikt samhälle i en redan oviss tid, där artificiell intelligens har blivit ett hjälpmedel, som också riskerar att ställa många saker vi har tagit för givna på ända.

Studien är viktig för läroplansarbetet

Bristerna i undervisningen om digital kompetens kan kopplas till skolan som organisation. Lärare lämnas ofta ensamma med de dilemman som dyker upp i takt med den snabba digitala utvecklingen. Det blir också ofta ett fokus på att anpassa skolarbetet till digitala plattformar istället för tvärtom.

– Jag hoppas att min avhandling blir läst av policyaktörer som nu ska ta ställning till det nyligen framlagda betänkandet från läroplanutredningen (SOU 2025:19). Resultatet är även betydelsefullt för lärare, skolledare, och för personal med digitaliseringsuppdrag, säger Christina Löfving.

Avhandling:

Catering for Student Digital Competence: Teachers navigating the complexities of digital-infused education, Göteborgs universitet.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera